När Trafikverket undersökte saken för nya stambanor kom man fram till att det var tunnellängden som av ekonomiska skäl får styra valet av dubbelspårstunnel (+ev räddningstunnel) eller dubbla enkelspårstunnlar (med tvärförbindelser), men jag minns inte nu vilket villkor man satte. Vinddraget är främst ett bullerproblem och höghastighetstågen är trycktröga så trumhinnorna klarar sig bra. Men när jag åkte Shinkansen i Japan genom trånga dubbelspårstunnlar och vi fått tågmöte har vagnen t o m börjat gå instabilt av det starka draget.
Kan ju vara en fördel, men så kommer ju det här med nödutrymning. Vanligt är väl att med två tunnelrör så kan ett användas för nödutrymning från det andra och man bygger tvärtunnlar för det. Med ett tunnelrör så måste man nog anlägga en separat utrymningstunnel.
Allt det du nämner kan ju inträffa, men risken får nog bedömas som minimal. I annat fall ska man inte köra tågen. Poängen är ju att en bana på bro eller viadukt inte alls eller endast under mycket speciella omständigheter drabbas av älgar, bilar, stenar eller träd på spåret. Vi kan väl dock även nämna trafikfarliga fel eller banarbeten, meteoritnedslag och jordbävningar som risker för fullständighets skull. Men om tåget evakueras på bron vid brand kan ju människorna sätta sig i säkerhet genom att gå bort från tåget.
Kina drabbades ju av en svår olycka på den typ av bro vi diskuterar. Har för mig den hade samband med ett åsknedslag. Edit: Kanske olyckan fått lindrigare konsekvenser om den inträffat på marken. Nu rasade vagnar ned från ganska rejäl höjd.
Enda tillfället jag på rak arm kan relatera till åsknedslag som fått svåra konsekvenser i Sverige är Hinsnoret. Jag är ingen expert på riskminimering men har en känsla av att vi på många håll försöker bygga bort riskerna även för det ”osannolika” som trots allt då och då inträffar. Yttre hot kan vi numera knappast bortse från. Tyvärr.
Senast redigerat av Ola Zackrisson den 2021-02-19 klockan 22:21:39.
Jo, den allvarliga tågolyckan i Kina är ett tillfälle när man behövde evakuera till mark, se wiki om Wenzhou. Det var fel på signalsystemet och det skedde troligen tågklarerarmisstag. En annan olycka är den kraftiga jordbävningen i Kobe med omnejd i Japan där ett Shinkansentåg spårade ur, dock utan personskador vill jag minnas. Men jag bedömer ändå riskerna som små just för att banan är på bro och planskild med omgivningen. En annan stor olycka med höghastighetståg, Eschede i Tyskland 1998 blev ju så allvarlig för att en vägbro rasade över tåget.
Risken för nedfallande tåg bör också kunna minimeras genom att man bygger betongbroar (sic!) med balkar som går upp en bit på sidorna. Eftersom dessa balkar blir en del av den bärande konstruktionen blir det ingen nämnvärd merkostnad jämfört med om man lägger hela den bärande konstruktionen under spåret.
Även stålbroar går ju att skydda på motsvarande sätt, ofta ännu säkrare genom att man väljer en fackverkskonstruktion som helt omsluter tåget.
Senast redigerat av Göran Kannerby den 2021-02-20 klockan 08:35:41.
Läste om 20 m upp i luften? Varför den höjden det räcker väl med 5-6 m beroende på terräng. På vissa ställen slipper man djupa skärningar. Allt beror givetvis på hur platt marken är.