Sidan 4 av 7 FörstaFörsta ... 23456 ... SistaSista
Resultat 61 till 80 av 132

Ämne: Skånetrafik

  1. #61
    Passagerare
    Medlem
    mar 2018
    Inlägg
    510

    Sv: Tamsons har talat!

    Citat Ursprungligen postat av Magnus Backman Visa inlägg
    Skillnaden är ju dock att den "avtagsväg" du föreslår innebär att du får lasta av en del av godset och köra på två lastbilar istället då blir avtagsvägen en aningen mindre attraktiv.

    /Magnus
    Nej, lasta av skall man inte behöva. "Avtagsvägarna" behöver ses över som jag sa, men vad är alternativet? Järnväg växer inte på träd, så vi får ta vara på de resurser vi har och gilla läget.


  2. #62
    Passagerare
    Medlem
    mar 2018
    Inlägg
    1 087

    Sv: Tamsons har talat!

    Citat Ursprungligen postat av steisi Visa inlägg
    Nej, lasta av skall man inte behöva. "Avtagsvägarna" behöver ses över som jag sa, men vad är alternativet? Järnväg växer inte på träd, så vi får ta vara på de resurser vi har och gilla läget.
    PÅ kort sikt är alternativet att bygga fler förbigångsspår Hässleholm - Alvesta, betydligt bättre investerade pengar. Jag tycker inte riktigt att schakta ner 17 -15 promilleslutnignar, spårbyte och kontaktledningsmontering ingår i kategorin "ses över" Då är vi inne på kategorin investering. Och det är innan man har byggt nya långa mötesspår för att kunna mötas med två godståg.

    /Magnus


  3. #63
    Passagerare
    Medlem
    mar 2018
    Inlägg
    510

    Sv: Tamsons har talat!

    Citat Ursprungligen postat av Magnus Backman Visa inlägg
    PÅ kort sikt är alternativet att bygga fler förbigångsspår Hässleholm - Alvesta, betydligt bättre investerade pengar. Jag tycker inte riktigt att schakta ner 17 -15 promilleslutnignar, spårbyte och kontaktledningsmontering ingår i kategorin "ses över" Då är vi inne på kategorin investering. Och det är innan man har byggt nya långa mötesspår för att kunna mötas med två godståg.

    /Magnus
    Ursäkta en amatör, men var dessa alternativa järnvägar inte avsedda för gods också en gång i tiden och kör man eller har man inte kört gods där? För ett alternativ behöver man ju inte framställa allt som ett problem. Ibland tvingar verkligheten fram kreativa lösningar. Därmed kan jag nog inte bidra mer till lösningen av problemet med trängsel på stambanorna. Man kan ju faktiskt också lösa problemet på två sätt samtidigt. Det beror slutligen på vilka resurser man har att ta till.


  4. #64
    Passagerare
    Medlem
    nov 2017
    Inlägg
    2 325

    Sv: Tamsons har talat!

    Citat Ursprungligen postat av steisi Visa inlägg
    Ursäkta en amatör, men var dessa alternativa järnvägar inte avsedda för gods också en gång i tiden och kör man eller har man inte kört gods där? För ett alternativ behöver man ju inte framställa allt som ett problem. Ibland tvingar verkligheten fram kreativa lösningar. Därmed kan jag nog inte bidra mer till lösningen av problemet med trängsel på stambanorna. Man kan ju faktiskt också lösa problemet på två sätt samtidigt. Det beror slutligen på vilka resurser man har att ta till.
    HNJ (Halmstad–Nässjö) var det som diskuterades. Den kan väl användas av kortare godståg med diesellok.

    Nu planeras elektrifiering av Värnamo–Nässjö (länk) cirka 2028, men inte Halmstad–Värnamo. Mest avsett för godsterminalerna i Vaggerydtrakten antar jag.
    Om man elektrifierar även Halmstad–Värnamo kan elektriska godståg som inte är så långa och tunga använda sträckan.

    Senast redigerat av Bengt Larsson den 2021-03-01 klockan 10:50:03.

  5. #65
    Passagerare
    Medlem
    mar 2018
    Inlägg
    1 087

    Sv: Tamsons har talat!

    Citat Ursprungligen postat av steisi Visa inlägg
    Ursäkta en amatör, men var dessa alternativa järnvägar inte avsedda för gods också en gång i tiden och kör man eller har man inte kört gods där? För ett alternativ behöver man ju inte framställa allt som ett problem. Ibland tvingar verkligheten fram kreativa lösningar. Därmed kan jag nog inte bidra mer till lösningen av problemet med trängsel på stambanorna. Man kan ju faktiskt också lösa problemet på två sätt samtidigt. Det beror slutligen på vilka resurser man har att ta till.
    Jo Kinnekullebanan byggdes vid breddning för cementtrafik men då var det inte samma axellast, tågvikt eller tåglängd som gällde. Tågen drogs av B-lok och senare T43 men vagnarna gick inte med 22,5 tons alxellast och tåget var inte 630 m långt... Även om en bana idag är formellt godkänd för stax 22,5 ton är det inte säker att det är särskilt lämpligt att börja köra ett par godståg per dag för banunderbyggnaden och broarna på banan. Jag försöker påpeka att du grovt underskattar upprustningsbehovet för att genomföra ditt förslag och att jag tycker pengarna kan användas på bättre sätt som ger mer nytta för godstrafiken.

    /Magnus


  6. #66
    1. Klass
    Medlem
    feb 2018
    Inlägg
    9 756

    Sv: Tamsons har talat!

    Citat Ursprungligen postat av Magnus Backman Visa inlägg
    Jo Kinnekullebanan byggdes vid breddning för cementtrafik men då var det inte samma axellast, tågvikt eller tåglängd som gällde. Tågen drogs av B-lok och senare T43 men vagnarna gick inte med 22,5 tons alxellast och tåget var inte 630 m långt... Även om en bana idag är formellt godkänd för stax 22,5 ton är det inte säker att det är särskilt lämpligt att börja köra ett par godståg per dag för banunderbyggnaden och broarna på banan. Jag försöker påpeka att du grovt underskattar upprustningsbehovet för att genomföra ditt förslag och att jag tycker pengarna kan användas på bättre sätt som ger mer nytta för godstrafiken.
    Kör man loktåg på Kinnekullebanan är det dessutom bara 50 km/h Gårdsjö-Mariestad.


  7. #67
    Passagerare
    Medlem
    mar 2018
    Inlägg
    2 053

    Sv: Tamsons har talat!

    Citat Ursprungligen postat av Magnus Backman Visa inlägg
    Jo Kinnekullebanan byggdes vid breddning för cementtrafik men då var det inte samma axellast, tågvikt eller tåglängd som gällde. Tågen drogs av B-lok och senare T43 men vagnarna gick inte med 22,5 tons alxellast och tåget var inte 630 m långt... Även om en bana idag är formellt godkänd för stax 22,5 ton är det inte säker att det är särskilt lämpligt att börja köra ett par godståg per dag för banunderbyggnaden och broarna på banan. Jag försöker påpeka att du grovt underskattar upprustningsbehovet för att genomföra ditt förslag och att jag tycker pengarna kan användas på bättre sätt som ger mer nytta för godstrafiken.

    /Magnus
    Den som någon gång har kört ett tåg på Kinnekullebanan inser att allt prat om att ha denna bana som någon slags omledningsbana för Västra Stambanan är uteslutet! Backigare och kurvigare bana finns knappast vad gäller sträckan Lidköping-Mariestad.


  8. #68
    1. Klass Hans Bromans avatar
    Medlem
    nov 2017
    Inlägg
    4 239

    Sv: Banor för elloksdrivna godståg

    Citat Ursprungligen postat av Bengt Larsson Visa inlägg
    HNJ (Halmstad–Nässjö) var det som diskuterades. Den kan väl användas av kortare godståg med diesellok.

    Nu planeras elektrifiering av Värnamo–Nässjö (länk) cirka 2028, men inte Halmstad–Värnamo. Mest avsett för godsterminalerna i Vaggerydtrakten antar jag.
    Om man elektrifierar även Halmstad–Värnamo kan elektriska godståg som inte är så långa och tunga använda sträckan.
    Ja, vi ser ibland elloksdragna godståg som inte är långa och tunga. Jag vet inte mycket om godstågsbranschen, men jag har fått intrycket att när långväga godståg är korta, så beror det på att godstrafikbolaget hade hoppats att kunderna skulle vilja få flera vagnar körda men att det just då inte lyckats. Exempelvis kan väl ett och samma containertåg ena månaden ävara långt och andra månaden kort. Det kanske skulle kunna gälla containertåg till exempel, kanske fler typer av godståg.

    Ifall det här är en vanlig orsak till att vi ibland ser korta men långväga godståg på Södra stambanan, så går det knappast att räkna med att det godstrafikbolaget inför tågplanearbetet ska vilja söka ett tågläge som innebär att godståget från Mälardalsområdet till Skåne eller söderut går via Värnamo - Halmstad, om det innebär att tåget aldrig får bli långt och tungt. Och det även för det fall att man eventuellt skulle differentiera banavgifterna för att locka tågbolag från överbelastade banor till banor som innebär längre körsträcka.


  9. #69
    Passagerare
    Medlem
    sep 2018
    Inlägg
    1 453

    Sv: Banor för elloksdrivna godståg

    Citat Ursprungligen postat av Hans Broman Visa inlägg
    Ja, vi ser ibland elloksdragna godståg som inte är långa och tunga. Jag vet inte mycket om godstågsbranschen, men jag har fått intrycket att när långväga godståg är korta, så beror det på att godstrafikbolaget hade hoppats att kunderna skulle vilja få flera vagnar körda men att det just då inte lyckats. Exempelvis kan väl ett och samma containertåg ena månaden ävara långt och andra månaden kort. Det kanske skulle kunna gälla containertåg till exempel, kanske fler typer av godståg.

    Ifall det här är en vanlig orsak till att vi ibland ser korta men långväga godståg på Södra stambanan, så går det knappast att räkna med att det godstrafikbolaget inför tågplanearbetet ska vilja söka ett tågläge som innebär att godståget från Mälardalsområdet till Skåne eller söderut går via Värnamo - Halmstad, om det innebär att tåget aldrig får bli långt och tungt. Och det även för det fall att man eventuellt skulle differentiera banavgifterna för att locka tågbolag från överbelastade banor till banor som innebär längre körsträcka.
    Banavgifterna för korta tåg är för billiga och banavgifterna för långa tåg är för dyra. Sänkta banavgifter för långa tåg skapar mer ledig bankapacitet.


  10. #70
    1. Klass
    Medlem
    feb 2018
    Inlägg
    9 756

    Sv: Banor för elloksdrivna godståg

    Citat Ursprungligen postat av Jens Visa inlägg
    Banavgifterna för korta tåg är för billiga och banavgifterna för långa tåg är för dyra. Sänkta banavgifter för långa tåg skapar mer ledig bankapacitet.
    Regressiv avgift? Dvs ju kortare tåg desto lägre avgift.


  11. #71
    1. Klass
    Medlem
    nov 2017
    Inlägg
    7 842

    Sv: Banor för elloksdrivna godståg

    Citat Ursprungligen postat av Göran Kannerby Visa inlägg
    Regressiv avgift? Dvs ju kortare tåg desto lägre avgift.
    Har du skrivit fel (skulle det stått högre)? Annars får du förklara dig.


  12. #72
    1. Klass
    Medlem
    feb 2018
    Inlägg
    9 756

    Sv: Banor för elloksdrivna godståg

    Citat Ursprungligen postat av Ulf Broman Visa inlägg
    Har du skrivit fel (skulle det stått högre)? Annars får du förklara dig.
    Fel, ja, men tanken var: Ju längre tåg desto lägre avgift.


  13. #73
    Passagerare
    Medlem
    mar 2018
    Inlägg
    510

    Sv: Banor för elloksdrivna godståg

    Citat Ursprungligen postat av Göran Kannerby Visa inlägg
    Fel, ja, men tanken var: Ju längre tåg desto lägre avgift.
    I arbetet på att använda det svenska befintliga och kommande järnvägsnätet effektivt, föreslår jag, att vi använder Trafikverkets fyrstegsprincip. Se bild nedan.



    Börjar man en sådan analys, att det är nya stambanor, som löser alla nuvarande och kommande problem, så börjar man i fel ända. Så låt oss vänta med det till sist enligt Fyrstegsprincipen och börja från början. 1. Tänk om. Ett av de större problemen som diskuteras i denna tråd är trängseln på stambanor och andra högfrekventerade banor. En orsak, som jag tror vi är överens om, är de olika typerna av tåg, persontåg (fjärr-, regional- och lokaltåg) och godståg p g a att de beter sig på olika sätt beträffande hastighet, acceleration och uppehåll. Ett tungt godståg, t ex är mer att likna vid ett lastfartyg, som inte går med hög hastighet, men går dygnet om med ungefär samma hastighet tills det är framme. Renodla trafiken. Kan vi köra godstrafik på alternativa vägar, där man kör lite längre, lite långsammare men med jämn hastighet, därför att det på de alternativa vägarna finns outnyttjad kapacitet? För övrigt, se över banavgifterna, så att stambanorna blir dyrare att använda och alternativa vägar billigare.

    Då är vi inne på steg 2. Optimera, omfördela trafiken. Det betyder att vi måste hitta alternativa vägar för godstrafiken. Se t ex för övrigt över tågplaner och använd befintligt utrymme så effektivt som möjligt. När vi försöker göra det, hamnar vi snart i steg 3.

    Steg 3, 3. Bygg om, som innebär begränsade ombyggnationer. Vad detta är kan diskuteras (i Postvagnen!), men målet för alternativa godsvägar är på sikt elektrifiering och ett spår som klarar av godståg i jämn fart dygnet runt, utan att bli stoppad av vad det vara månde. På stambanor, t ex var man kan skapa mötesplatser.

    Vi konstaterar då, att vi tyvärr måste komplettera med att bygga nytt för att helheten skall fungera och kommer då in på det sista steget. 4. Bygga nytt. För de alternativa godsvägarna innebär det t ex triangelspår för att inte behöva ändra färdriktning och ett nytt (gods-) spår intill befintlig stambana där det inte finns något annat alternativ. På stambanor kan det vara en översyn var det finns möjligheter till att höja hastigheten genom ett helt nytt spår på en viss del av banan eller en längre del av banan, beroende hur mycket resurser man har till förfogande.

    Genom att Trafikverket jobbar efter sin egen modell, arbetar man metodiskt för maximalt utnyttjande av resurser. På sikt blir detta ett effektivt järnvägssystem med de resurser som finns tillgängliga. Stambaneprojektet passar inte in i det här sättet att arbeta. Det är ett politiskt projekt med sådan ambitioner. Jag säger inte att sånt skall inte förekomma vid begränsade resurser, utan vill bara påpeka vad det är fråga om.


  14. #74
    Passagerare
    Medlem
    mar 2018
    Inlägg
    1 087

    Sv: Banor för elloksdrivna godståg

    Citat Ursprungligen postat av steisi Visa inlägg
    I arbetet på att använda det svenska befintliga och kommande järnvägsnätet effektivt, föreslår jag, att vi använder Trafikverkets fyrstegsprincip. Se bild nedan.


    Börjar man en sådan analys, att det är nya stambanor, som löser alla nuvarande och kommande problem, så börjar man i fel ända. Så låt oss vänta med det till sist enligt Fyrstegsprincipen och börja från början. 1. Tänk om. Ett av de större problemen som diskuteras i denna tråd är trängseln på stambanor och andra högfrekventerade banor. En orsak, som jag tror vi är överens om, är de olika typerna av tåg, persontåg (fjärr-, regional- och lokaltåg) och godståg p g a att de beter sig på olika sätt beträffande hastighet, acceleration och uppehåll. Ett tungt godståg, t ex är mer att likna vid ett lastfartyg, som inte går med hög hastighet, men går dygnet om med ungefär samma hastighet tills det är framme. Renodla trafiken. Kan vi köra godstrafik på alternativa vägar, där man kör lite längre, lite långsammare men med jämn hastighet, därför att det på de alternativa vägarna finns outnyttjad kapacitet? För övrigt, se över banavgifterna, så att stambanorna blir dyrare att använda och alternativa vägar billigare.

    Då är vi inne på steg 2. Optimera, omfördela trafiken. Det betyder att vi måste hitta alternativa vägar för godstrafiken. Se t ex för övrigt över tågplaner och använd befintligt utrymme så effektivt som möjligt. När vi försöker göra det, hamnar vi snart i steg 3.

    Steg 3, 3. Bygg om, som innebär begränsade ombyggnationer. Vad detta är kan diskuteras (i Postvagnen!), men målet för alternativa godsvägar är på sikt elektrifiering och ett spår som klarar av godståg i jämn fart dygnet runt, utan att bli stoppad av vad det vara månde. På stambanor, t ex var man kan skapa mötesplatser.

    Vi konstaterar då, att vi tyvärr måste komplettera med att bygga nytt för att helheten skall fungera och kommer då in på det sista steget. 4. Bygga nytt. För de alternativa godsvägarna innebär det t ex triangelspår för att inte behöva ändra färdriktning och ett nytt (gods-) spår intill befintlig stambana där det inte finns något annat alternativ. På stambanor kan det vara en översyn var det finns möjligheter till att höja hastigheten genom ett helt nytt spår på en viss del av banan eller en längre del av banan, beroende hur mycket resurser man har till förfogande.

    Genom att Trafikverket jobbar efter sin egen modell, arbetar man metodiskt för maximalt utnyttjande av resurser. På sikt blir detta ett effektivt järnvägssystem med de resurser som finns tillgängliga. Stambaneprojektet passar inte in i det här sättet att arbeta. Det är ett politiskt projekt med sådan ambitioner. Jag säger inte att sånt skall inte förekomma vid begränsade resurser, utan vill bara påpeka vad det är fråga om.
    Jo men nu var det ju inte så att man började med att komma på vi ska bygga nya stambanor och Trafikverket får inte titta på något annat även om gärna det framställs så. Banverket studerade uppgradering av befintliga banor till högre hastigheter men sedan beslutade politikerna att bygga ut relational och lokaltågstrafiken vilket ökade kapacitetsbelastningen, försvårade utbyggnaden och minskade nyttan av utbyggnad av befintliga banor. Kapacitetsargumentet är något som har växt i betydelse ju mer trafiken har utvecklats på befintliga banor. Det är heller inte så att Trafikverket inte genomför mindre steg 3 åtgärder, det genomför en hel rad mindre steg treåtgärder. Det genomförs och har genomförts steg 4 åtgärder också för den delen men tyvärr räcker det inte. Då måste Trafikverket ta till ännu större åtgärder och det har även gjorts utredningar där nya spår byggs på delsträckor både 2012 och 2016. Senast förra året lämnades det in en rapport till regeringen om Västrastambanan som förslog utbyggnad på mindre delaetapper. Anledningen till att de åtgärderna du efterlyser inte kommer med är att de inte ger den effekt du beskriver och därmed blir de inte intressanta. Men det verkar vara väldigt svårt att acceptera.

    /Magnus


  15. #75
    1. Klass
    Medlem
    nov 2017
    Inlägg
    7 842

    Sv: Banor för elloksdrivna godståg

    Citat Ursprungligen postat av steisi Visa inlägg
    I arbetet på att använda det svenska befintliga och kommande järnvägsnätet effektivt, föreslår jag, att vi använder Trafikverkets fyrstegsprincip.
    Tänker väg-sidan så på Trafikverket, när det gäller lastbilstransporter, t.ex. malmen från Pajala?
    Tänk om: Är det bra med långväga lastbilstransporter, som inom ett par år kör sönder de broar vi har?
    Varför inte föreslå en lateral lösning, en el-järnväg?

    Edit: Eller reagerar Trafikverket på att Schenker flyttar trafik från järnväg till väg, och säger att då måste vi bygga ut vägen, på järnvägen fanns ju redan kapacitet?
    Nej, trodde inte det.

    Senast redigerat av Ulf Broman den 2021-03-02 klockan 20:24:15. Anledning: Tillägg

  16. #76
    Passagerare
    Medlem
    mar 2018
    Inlägg
    510

    Sv: Banor för elloksdrivna godståg

    Citat Ursprungligen postat av Magnus Backman Visa inlägg
    Jo men nu var det ju inte så att man började med att komma på vi ska bygga nya stambanor och Trafikverket får inte titta på något annat även om gärna det framställs så. Banverket studerade uppgradering av befintliga banor till högre hastigheter men sedan beslutade politikerna att bygga ut relational och lokaltågstrafiken vilket ökade kapacitetsbelastningen, försvårade utbyggnaden och minskade nyttan av utbyggnad av befintliga banor. Kapacitetsargumentet är något som har växt i betydelse ju mer trafiken har utvecklats på befintliga banor. Det är heller inte så att Trafikverket inte genomför mindre steg 3 åtgärder, det genomför en hel rad mindre steg treåtgärder. Det genomförs och har genomförts steg 4 åtgärder också för den delen men tyvärr räcker det inte. Då måste Trafikverket ta till ännu större åtgärder och det har även gjorts utredningar där nya spår byggs på delsträckor både 2012 och 2016. Senast förra året lämnades det in en rapport till regeringen om Västrastambanan som förslog utbyggnad på mindre delaetapper. Anledningen till att de åtgärderna du efterlyser inte kommer med är att de inte ger den effekt du beskriver och därmed blir de inte intressanta. Men det verkar vara väldigt svårt att acceptera.

    /Magnus
    Det finns ett högt ställt politiskt mål om korta restider mellan Sveriges tre största städer. Har man gjort allt för att få bort godstrafik från stambanorna? Är alla stationer på stambanorna konstruerade med fyra spår, t ex två förbigångsspår i mitten och två perrongspår vid ytterspåren som t ex i Laholm och Båstad? Finns det minimikrav på tåg som kör på stambanor beträffande topphastighet, acceleration och retardation och signalutrustning? Är signalsystemet utformat så att alla komponenter kan samarbeta optimalt? Har man full kontroll på systemets kritiska punkter? Lyckas man prioritera snabb fjärrtrafik enligt politiskt önskemål mot regional- och lokaltrafik? Et c.


  17. #77
    Passagerare
    Medlem
    mar 2018
    Inlägg
    1 087

    Sv: Banor för elloksdrivna godståg

    Citat Ursprungligen postat av steisi Visa inlägg
    Det finns ett högt ställt politiskt mål om korta restider mellan Sveriges tre största städer. Har man gjort allt för att få bort godstrafik från stambanorna? Är alla stationer på stambanorna konstruerade med fyra spår, t ex två förbigångsspår i mitten och två perrongspår vid ytterspåren som t ex i Laholm och Båstad? Finns det minimikrav på tåg som kör på stambanor beträffande topphastighet, acceleration och retardation och signalutrustning? Är signalsystemet utformat så att alla komponenter kan samarbeta optimalt? Har man full kontroll på systemets kritiska punkter? Lyckas man prioritera snabb fjärrtrafik enligt politiskt önskemål mot regional- och lokaltrafik? Et c.
    Nje man har rimligt vis inte gjort allt för att få bort godstrafiken från stambanorna eftersom man har som mål att godstrafiken ska öka och stambanorna leder både till nordens största hamn och till portarna mot kontinenten.
    Nej alla stationer är inte konstruerade med förbigångsspår eftersom det skulle ge konflikter mellan tåg som vill stanna vid plattform och godståg som behöver bli förbigångna av mer än ett tåg. Ett klassiskt problem på de stationer du nämner när man försöker få ihop en tidtabell.
    Nej, det finns inte stöd i gällande lagstiftning för ett sådant krav, det skulle heller inte lösa gångtidskillanden mellan tågen.
    Optimeringar av signalsystemet kommer kontinuerligt fortsätta men kommer inte lösa kapacitetsproblemen.
    Trafiken prioriteras enligt den modell politiken har anvisat , störst samhällsekonomiskt värde går först.

    Det finns alternativ till att bygga HH-banor, man kan försöka bygga separata godsbanor men då bör de byggas kortaste vägen inte via någon befintlig järnväg. Man kan bygga ut befintliga banor till fyra spår, garanterat dyrare än att bygga nya separata banor och sämre samhällsekonomi men visst går det. Man kan också bygga nya dubbelspåriga etapper i ungefär samma sträckning som idag men det lär inte bli billigare än att bygga ett HH-nät eftersom antalet kilometer som behöver byggas är fler.

    Ett alternativ är också att acceptera att godstrafiken istället flyttar till vägen.

    /Magnus


  18. #78
    Passagerare
    Medlem
    mar 2018
    Inlägg
    510

    Sv: Banor för elloksdrivna godståg

    Citat Ursprungligen postat av Magnus Backman Visa inlägg
    Nje man har rimligt vis inte gjort allt för att få bort godstrafiken från stambanorna eftersom man har som mål att godstrafiken ska öka och stambanorna leder både till nordens största hamn och till portarna mot kontinenten.
    Nej alla stationer är inte konstruerade med förbigångsspår eftersom det skulle ge konflikter mellan tåg som vill stanna vid plattform och godståg som behöver bli förbigångna av mer än ett tåg. Ett klassiskt problem på de stationer du nämner när man försöker få ihop en tidtabell.
    Nej, det finns inte stöd i gällande lagstiftning för ett sådant krav, det skulle heller inte lösa gångtidskillanden mellan tågen.
    Optimeringar av signalsystemet kommer kontinuerligt fortsätta men kommer inte lösa kapacitetsproblemen.
    Trafiken prioriteras enligt den modell politiken har anvisat , störst samhällsekonomiskt värde går först.

    Det finns alternativ till att bygga HH-banor, man kan försöka bygga separata godsbanor men då bör de byggas kortaste vägen inte via någon befintlig järnväg. Man kan bygga ut befintliga banor till fyra spår, garanterat dyrare än att bygga nya separata banor och sämre samhällsekonomi men visst går det. Man kan också bygga nya dubbelspåriga etapper i ungefär samma sträckning som idag men det lär inte bli billigare än att bygga ett HH-nät eftersom antalet kilometer som behöver byggas är fler.

    Ett alternativ är också att acceptera att godstrafiken istället flyttar till vägen.

    /Magnus
    Man skulle kanske kunna säga att nuvarande stambanor är ett sådant hopkok av önskemål, prioriteringar och gjorda åtgärder, att det är svårt att rätta upp det till ett system med prioritering av snabb fjärrtrafik. Trafikverket ser därför ingen annan utväg än att börja om från grunden och bygga nya banor helt och hållet. Bygger man helt nya banor, får man ytterligare ett system att underhålla. Det gamla finns ju kvar. Hur mycket pengar har man råd att spendera på dessa snabba restider mellan Stockholm, Göteborg och Malmö?


  19. #79
    1. Klass
    Medlem
    nov 2017
    Inlägg
    7 842

    Sv: Banor för elloksdrivna godståg

    Citat Ursprungligen postat av steisi Visa inlägg
    Man skulle kanske kunna säga att nuvarande stambanor är ett sådant hopkok av önskemål, prioriteringar och gjorda åtgärder, att det är svårt att rätta upp det till ett system med prioritering av snabb fjärrtrafik. Trafikverket ser därför ingen annan utväg än att börja om från grunden och bygga nya banor helt och hållet. Bygger man helt nya banor, får man ytterligare ett system att underhålla. Det gamla finns ju kvar.
    Men det var ju precis det man sade till Sverigeutredningen vad gäller banorna Stockholm-Jönköping-Göteborg/Malmö, och att det skall få fort mellan ytterpunkterna men att man också skulle satsa på flera stora städer mitt på sträckorna, för att skapa nya möjligheter. Och så skall man köra snabbregionaltåg.
    Man får givetvis 2 nya spår att underhålla, men det fick man ju även om man hade byggt ut till 4-spår på hela de befintliga sträckorna.

    Citat Ursprungligen postat av steisi Visa inlägg
    Hur mycket pengar har man råd att spendera på dessa snabba restider mellan Stockholm, Göteborg och Malmö?
    Jamen det är ju det som är den fråga som nu skall övervägas, där regeringen sagt att de helst inte vill spendera mer än 205 miljarder, och därför bett experterna berätta hur mycket man kan få för 205 miljarder.
    Men restiderna är ju ännu snabbare (dvs kortare) mellan Göteborg och Jönköping eller Lund och Linköping. Så, det är ganska stor del av Sveriges befolkning som har nära till stationer vid de nya banorna.


  20. #80
    Passagerare
    Medlem
    nov 2017
    Inlägg
    2 325

    Sv: Banor för elloksdrivna godståg

    Citat Ursprungligen postat av Ulf Broman Visa inlägg
    Tänker väg-sidan så på Trafikverket, när det gäller lastbilstransporter, t.ex. malmen från Pajala?
    Tänk om: Är det bra med långväga lastbilstransporter, som inom ett par år kör sönder de broar vi har?
    Varför inte föreslå en lateral lösning, en el-järnväg?

    Edit: Eller reagerar Trafikverket på att Schenker flyttar trafik från järnväg till väg, och säger att då måste vi bygga ut vägen, på järnvägen fanns ju redan kapacitet?
    Nej, trodde inte det.
    På sträckan Göteborg-Oslo har det ju blivit så.
    Eftersom det är internationellt har det varit fritt att ha östeuropeiska förare och antal lastbilar har ökat och tåg minskat.
    Järnvägen har jobbiga backar på norska sidan som begränsar tågvikt och ökar kostnader för godståg.
    Ökande antal lastbilar har ökat restiden för bil och antal olyckor, och prioriterat fram bygge av motorväg.
    Motorvägen har gett lastbilar fördelar så att godståg nästan försvunnit.
    Bussar får liknande restid som tåg tack vare motorvägen till lägre kostnad och tätare turer så att folk i hög grad slutat åka tåg mellan ändpunkterna.
    Dvs man har pga satsningar på vägen i mångmiljardklassen konkurrerat ut tågen.
    Nu ska man i Norge bygga ut järnvägen, spara minst en halvtimme restid vilket kan återge persontåg marknadsandelar.
    Men knappast godståg ännu eftersom Brynsbacken och Tistedalsbacken och Dalsrostocksbacken är kvar.

    Senast redigerat av Bengt Larsson den 2021-03-03 klockan 08:24:13.

Behörigheter för att posta

  • Du får inte posta nya ämnen
  • Du får inte posta svar
  • Du får inte posta bifogade filer
  • Du får inte redigera dina inlägg
  •