Ägoförhållanden mm i IBAB rresp Inlandståg (AB?)

[X1000]

Min utgångspunkt är att vi från lagstiftningen har infrastrukturförvaltare, järnvägens innehavare och fastighetsägare.

Däremot kan man mycket väl tala om spårägare.

Vad syftar man egentligen på när man använder infrastruktur i andra sammansättningar än infrastrukturförvaltare? Det är illa nog att detta fasta uttryck kan missförstås, men i andra blandningar kan infrastruktur syfta på fysiska transportleder av alla slag, ledningar av alla slag etc. En infrastruktur kan t o m vara virtuell/abstrakt.

De kan såklart missförstås, men bara av dem som inte vet vad det är fråga om.

Jag har svårt att se vad bereppet spårägare möjligen skulle kunna tillföra. Förvaltningen av spåren inryms väll ganska bra i uttrycket inrastrukturförvaltare, i den meningen att spåren är en del av infrastrukturen? Statens ägande företräds ju alltid av en myndighet på något sätt, och i fallet med järnvägsinfrastruktur är ägarföreträdaren trafikverket, och för fastigheten där spåren ligger är det oxå trafikverket.

Den faktiska ägaren är den juridiska personen Svenska staten, men det är som sagt ointressant, då den juridiska personen alltid har en företrädare. Trafikverket kallar inte sig själva för ägare, utan för just förvaltare.

https://www.trafikverket.se/om-oss/v...r-som-vi-ager/

En infrastrukturförvaltare behöver tillstånd från transportstyrelsen och just nu finns 299 st sådana tillstånd utfärdade.

Sedan finns det spårinnehavare, fn 12 st med tillstånd samt 9 st trafikutövare.

[Kippu]

De kan såklart missförstås, men bara av dem som inte vet vad det är fråga om.

Jag har svårt att se vad bereppet spårägare möjligen skulle kunna tillföra. Förvaltningen av spåren inryms väll ganska bra i uttrycket inrastrukturförvaltare, i den meningen att spåren är en del av infrastrukturen? Statens ägande företräds ju alltid av en myndighet på något sätt, och i fallet med järnvägsinfrastruktur är ägarföreträdaren trafikverket, och för fastigheten där spåren ligger är det oxå trafikverket.

Den faktiska ägaren är den juridiska personen Svenska staten, men det är som sagt ointressant, då den juridiska personen alltid har en företrädare. Trafikverket kallar inte sig själva för ägare, utan för just förvaltare.

https://www.trafikverket.se/om-oss/v...r-som-vi-ager/

En infrastrukturförvaltare behöver tillstånd från transportstyrelsen och just nu finns 299 st sådana tillstånd utfärdade.

Sedan finns det spårinnehavare, fn 12 st med tillstånd samt 9 st trafikutövare.

Hur gör du med trådens ursprung?
Inlandsbanan ägs av svenska staten, men förvaltas av Inlandsbanan AB. Här skiljer sig ägare och infrastrukturförvaltare åt. Då håller inte ditt resonemang ovan om Trafikverket.

[X1000]

Hur gör du med trådens ursprung?
Inlandsbanan ägs av svenska staten, men förvaltas av Inlandsbanan AB. Här skiljer sig ägare och infrastrukturförvaltare åt. Då håller inte ditt resonemang ovan om Trafikverket.

Trafikverket är statens ägarföreträdare.

[Göran Kannerby]

De kan såklart missförstås, men bara av dem som inte vet vad det är fråga om.

Jag har svårt att se vad bereppet spårägare möjligen skulle kunna tillföra. Förvaltningen av spåren inryms väll ganska bra i uttrycket inrastrukturförvaltare, i den meningen att spåren är en del av infrastrukturen? Statens ägande företräds ju alltid av en myndighet på något sätt, och i fallet med järnvägsinfrastruktur är ägarföreträdaren trafikverket, och för fastigheten där spåren ligger är det oxå trafikverket.

Den faktiska ägaren är den juridiska personen Svenska staten, men det är som sagt ointressant, då den juridiska personen alltid har en företrädare. Trafikverket kallar inte sig själva för ägare, utan för just förvaltare.

Det är väl en grundläggande sanning att den som vet vad som gäller inte riskerar att missförstå? Missförstånd bygger alltid på att man försöker förstå vad som gäller och då förstår fel, missförstår.

Jo, det är fullt möjligt att ha minst tre parter:
1. Fastighetsägaren
2. Infrastrukturförvaltaren
3. En som varken är fastighetsägare eller infrastrukturförvaltare men äger spåranläggningen

Jag tycker att spårägare kan vara en bra term för part 3, men du kanske har någon bättre?

[X1000]

Det är väl en grundläggande sanning att den som vet vad som gäller inte riskerar att missförstå? Missförstånd bygger alltid på att man försöker förstå vad som gäller och då förstår fel, missförstår.

Jo, det är fullt möjligt att ha minst tre parter:
1. Fastighetsägaren
2. Infrastrukturförvaltaren
3. En som varken är fastighetsägare eller infrastrukturförvaltare men äger spåranläggningen

Jag tycker att spårägare kan vara en bra term för part 3, men du kanske har någon bättre?

A-train äger sin egen infrastruktur. Man kan se hur de förhåller sig till begreppen i denna skrift. Den som äger infrastruktur kan väll internt kalla sig vad de vill, men jag konstaterar att "spårägare" inte förekommer vare sig i lagstiftning, i transportstyrelsens, trafikverkets eller A-trains handlingar.

För mig känns det olämpligt att tillföra begrepp som inte går att härleda, men visst, om Engelsberg-Norbergs Järnvägshistoriska förening, Föreningen Böda Skogsjärnväg eller Ardagh Glass Limmared AB vill kalla sig spårägare så är det väll upp till dem.

Men praktiken att använda begrepp som ingen annan använder eller känner till är ju just en sådan sak som brukar leda till missförstånd.

[Göran Kannerby]

A-train äger sin egen infrastruktur. Man kan se hur de förhåller sig till begreppen i denna skrift. Den som äger infrastruktur kan väll internt kalla sig vad de vill, men jag konstaterar att "spårägare" inte förekommer vare sig i lagstiftning, i transportstyrelsens, trafikverkets eller A-trains handlingar.

För mig känns det olämpligt att tillföra begrepp som inte går att härleda, men visst, om Engelsberg-Norbergs Järnvägshistoriska förening, Föreningen Böda Skogsjärnväg eller Ardagh Glass Limmared AB vill kalla sig spårägare så är det väll upp till dem.

Men praktiken att använda begrepp som ingen annan använder eller känner till är ju just en sådan sak som brukar leda till missförstånd.

OK, så då blir den giltiga termen "den som äger en spåranläggning utan att samtidigt vara vare sig infrastrukturförvaltare eller fastighetsägare"?

[X1000]

OK, så då blir den giltiga termen "den som äger en spåranläggning utan att samtidigt vara vare sig infrastrukturförvaltare eller fastighetsägare"?

He he... inte världens mest smidiga uttryck. I järnvägsförordningen finns formuleringen "ägaren till en järnvägsspåranläggning" i ett visst sammanhang som kanske kan passa bättre, om man nu behöver använda ett sådant begrepp.

[Mattias C]

OK, så då blir den giltiga termen "den som äger en spåranläggning utan att samtidigt vara vare sig infrastrukturförvaltare eller fastighetsägare"?

Du kan ju inte påstå att:
"spårägare" skulle motsvara "den som äger en spåranläggning utan att samtidigt vara vare sig infrastrukturförvaltare eller fastighetsägare"

Utan "spårägare" blir ju "den som äger en spåranläggning" sen kan den eventuellt också vara fastighetsägare och/eller infrastrukturförvaltare men det säger termen "spårägare" inget om.

[Göran Kannerby]

Du kan ju inte påstå att:
"spårägare" skulle motsvara "den som äger en spåranläggning utan att samtidigt vara vare sig infrastrukturförvaltare eller fastighetsägare"

Utan "spårägare" blir ju "den som äger en spåranläggning" sen kan den eventuellt också vara fastighetsägare och/eller infrastrukturförvaltare men det säger termen "spårägare" inget om.

Nej, det är naturligtvis sant, precis som infrastrukturförvaltaren är det även om denne även är både fastighetsägare och spårägare.

Bakgrunden var dock att jag tidigare i tråden föreslog infrastrukturägare och då fick motförslaget infrastrukturförvaltare. För att inte det skulle upprepas försökte jag vara tydlig med att det var något annat än infrastrukturförvaltare eller fastighetsägare som jag ville ha en term för.

[Ulf Broman]

Nej, det är naturligtvis sant, precis som infrastrukturförvaltaren är det även om denne även är både fastighetsägare och spårägare.

Bakgrunden var dock att jag tidigare i tråden föreslog infrastrukturägare och då fick motförslaget infrastrukturförvaltare. För att inte det skulle upprepas försökte jag vara tydlig med att det var något annat än infrastrukturförvaltare eller fastighetsägare som jag ville ha en term för.

Precis. Begreppet beskriver ju en roll som någon agerar i, och en och samma juridiska person kan uppträda i flera roller ungefär samtidigt, men inte i samma andetag.

Sen var det tidigare exemplet med A-train AB inte perfekt, för jag hittar hos Arlandabanan Infrastructure AB följande text: "Arlandabanan Infrastructure AB (AIAB) är ett statligt bolag som äger och förvaltar Arlandabanan.". Så A-train har inte rollen spårägare. Men AIAB skriver också "A-Train är också infrastrukturförvaltare på Arlandabanan och svarar för upplåtelse av spår, kapacitetsfördelning och avgiftssättning på anläggningen.", så AIAB har uttryckt sig otydligt när de skrivit att de själva "äger och förvaltar Arlandabanan.".

Edit: Att A-Train i sina kapacitetsdokument inte beskriver vem som äger spåren är antagligen för att det är ointressant för de som vill utnyttja kapacitet vem som äger spåren, det enda viktiga är vem som är infrastrukturförvaltare.

Edit2: Att AIAB beskriver rätt framgår också av den aktuella järnvägsnätsbeskrivningen (T21) för A-train, där även AIAB beskrivs. Det kanske har skett förändringar från T10, eller så har man rättat upp dokumenten genom åren.

[Göran Kannerby]

Precis. Begreppet beskriver ju en roll som någon agerar i, och en och samma juridiska person kan uppträda i flera roller ungefär samtidigt, men inte i samma andetag.

Sen var det tidigare exemplet med A-train AB inte perfekt, för jag hittar hos Arlandabanan Infrastructure AB följande text: "Arlandabanan Infrastructure AB (AIAB) är ett statligt bolag som äger och förvaltar Arlandabanan.". Så A-train har inte rollen spårägare. Men AIAB skriver också "A-Train är också infrastrukturförvaltare på Arlandabanan och svarar för upplåtelse av spår, kapacitetsfördelning och avgiftssättning på anläggningen.", så AIAB har uttryckt sig otydligt när de skrivit att de själva "äger och förvaltar Arlandabanan.".

Edit: Att A-Train i sina kapacitetsdokument inte beskriver vem som äger spåren är antagligen för att det är ointressant för de som vill utnyttja kapacitet vem som äger spåren, det enda viktiga är vem som är infrastrukturförvaltare.

Edit2: Att AIAB beskriver rätt framgår också av den aktuella järnvägsnätsbeskrivningen (T21) för A-train, där även AIAB beskrivs. Det kanske har skett förändringar från T10, eller så har man rättat upp dokumenten genom åren.

Kanske är det så att AIAB är ägare och förvaltare av den fastighet där Arlandabanan finns, men A-train är IF?

[Bobo L]

En infrastrukturförvaltare behöver tillstånd från transportstyrelsen och just nu finns 299 st sådana tillstånd utfärdade.

Sedan finns det spårinnehavare, fn 12 st med tillstånd samt 9 st trafikutövare.

Vad sorts spårinnehavare är dessa 12 som tydligen har tillstånd (för vad?) utan att vara infrastrukturförvaltare, och samma fråga om de 9 trafikutövarna?

[Bobo L]

Jo, det är fullt möjligt att ha minst tre parter:
1. Fastighetsägaren
2. Infrastrukturförvaltaren
3. En som varken är fastighetsägare eller infrastrukturförvaltare men äger spåranläggningen

Jag tycker att spårägare kan vara en bra term för part 3, men du kanske har någon bättre?

Det finns ju (minst) ytterligare en konstellation:

1. Fastighetsägaren (Jordabalken 1:1 "Fast egendom är jord. Denna är indelad i fastigheter") vilken också äger den på fastigheten för stadigvarande bruk fast anbringade spåranläggningen *)

2. Någon som genom tex avtal, hävd (kan det vara möjligt?), arrende, servitut etc disponerar spåranläggningen med full rådighet och sålunda är att anse som innehavaren av spåranläggningen

3. Infrastrukturförvaltaren som har åtagit sig att på uppdrag av 2 förvalta spåranläggningen i enlighet med lagkrav och övriga regelverk.


*) För fullständighets skull ska väl nämnas att Jordabalken lämnar möjlighet till förbehåll om ägandet av på en viss fastighet fast anbringad utrustning mm. Det ska då ske under iakttagande av vissa formaliakrav.



Syftet är att en köpare, fordringsägare, kronofogde etc ska kunna avgöra vad som ingår i ett köp eller en utmätning av en fastighet. Grundprincipen är WYSIWYG, dvs "What you see is what you get", dock med vissa grundläggande begränsningar vilka står att finna i fastighetslagstiftningen. Fram med lagbok och kaffe!

Typiskt exempel på sådant förbehåll är tex tvättmaskin köpt på avbetalning (där alltså säljaren fortsätter vara tvättmaskinens ägare tills dess att avbetalningsköpet är fullbordat, dvs maskinen är fullbetald). Detta gäller dock endast om tvättmaskinen är fast anbringad, tex genom att vara elektriskt ansluten med fast installation i kopplingsdosa istf genom vanlig hushållskontakt för 230/380 V.

Enkelt uttryckt, behöver man verktyg eller utrustning för att få loss grejerna från fastigheten (dvs marken, vattnet, byggnad eller annat) så är prylarna fast anbringade. Om de står helt lösa men är tunga så de kräver mobilkran för att kunna bäras spelar dock ingen roll. Tror jag, blev just betänksam inför ett sådant påstående... **grubblar**

Kvar är sedan det där med "...för stadigvarande bruk..". Jag kan tänka mig att även "fast anbringade" grejer kan gå som lös egendom om det står jäkligt klart att de bara ställts dit, eller installerats, tillfälligt för något kortvarigt syfte.

Om tex en cirkus eller ett rasande teatersällskap på tillfälligt besök i en ort gör vissa installationer för sin vistelse på platsen så räknas "nog" dessa inte som avsedda för stadigvarande bruk även om de är (tillfälligt) fast anbringade, men om cirkussällskapet lämnar kvar vissa förberedelser och installationer för tex vatten, avlopp, el etc för användning vid kommande besök på orten de följande åren så blir saken säkert en annan.

Fritt fram för spekulationer på denna punkt, såvitt ingen letar upp eventuell rättspraxis.

[JDS]

Vad sorts spårinnehavare är dessa 12 som tydligen har tillstånd (för vad?) utan att vara infrastrukturförvaltare, och samma fråga om de 9 trafikutövarna?

Spårväg och tunnelbana.

[X1000]

Kvar är sedan det där med "...för stadigvarande bruk..". Jag kan tänka mig att även "fast anbringade" grejer kan gå som lös egendom om det står jäkligt klart att de bara ställts dit, eller installerats, tillfälligt för något kortvarigt syfte.

Om tex en cirkus eller ett rasande teatersällskap på tillfälligt besök i en ort gör vissa installationer för sin vistelse på platsen så räknas "nog" dessa inte som avsedda för stadigvarande bruk även om de är (tillfälligt) fast anbringade, men om cirkussällskapet lämnar kvar vissa förberedelser och installationer för tex vatten, avlopp, el etc för användning vid kommande besök på orten de följande åren så blir saken säkert en annan.

2. Någon som genom tex avtal, hävd (kan det vara möjligt?), arrende, servitut etc disponerar spåranläggningen med full rådighet och sålunda är att anse som innehavaren av spåranläggningen

[/I]

Finns en hel del begrepp här men såhär har jag förstått det hela. Saker för stadigvarande bruk benämns "Byggnadstillbehör" om de finns i, på eller på annat sätt monterad i en byggnad. Själva byggnaden är fastighetstillbehör, liktsom alla träd, buskar mm. Saker som i övrigt finns på fastigheten, tex lösa slipers, räler upplagd i en hög mm är lös egendom, liktsom sådant som finns i en byggnad och som inte är byggnadstillbehör, tex möbler, datorer odyl.

Räls, slipers, ledningsstolpar mm är alltså fastighetstillbehör när de är monterade för "stadigvarande bruk". Om det sedan finns ett tillstånd att utöva järnvägstrafik med dessa fastighetstillbehör, uppstår en helhet, en "järnvägsinfrastruktur". Utan detta tillstånd så är det alltså bara en fastighet med ett antal fastighetstillbehör.

Den som har detta tillstånd benämns "järnvägsinfrastrukturförvaltare".

För p.2 kan det säkert finnas alla varianter, särskilt när det kommer till äldre industriområden. Om man tittar på järnvägsnätsbeskrivningar, exempelvis denna för green cargos vårdanläggning i hallsberg så kan man konstatera att förvaltningsfrågan är komplex på en stor trafikplats. Ägandet av fastigheter mm verkar dock inte stå i fokus, utan det är istället förvaltningen.

[Bobo L]

Man kan väl lätt tänka sig att någon känd branschaktör i Sverige bygger och sedan driftar en tågbanetågfordonsskötaomanläggningen någonstans i landet, men att man sedan av olika skäl vill göra sig av med anläggningen, tex för att frigöra investeringskapital eller för att likviditeten börjar bli darrig. Plötsligt står alltså en utrikisk pensionsstiftelse som ägare till såväl fastighet som byggnad mm.

Den utrikiska pensionsstiftelsen har helt säkert inget intresse av att bygga en organisation i Sverige för att sköta byggnader mm och dessutom hantera några hyllmeter järnvägsspecifik lagstiftning med tillhörande övrigt regelverk. Därför skriver man ett arrendeavtal med Petterkvists Fastighetsförvaltning och viltvård AB. Petterkvists ikläder sig alla åtaganden en fastighetsägare och verksamhetsutövare har gentemot Skatteverk mfl myndigheter, inga konstigheter med det eftersom man ju redan på motsvarande sätt förvaltar flera stora industribyggnader för logistik, kraftproduktion och hönsavel.

Just järnväg har man dock inte stångats med förut, så för allt järnvägsspecifikt tecknar Petterkvists ett totalansvarsavtal med Infrastrukt AB, som övertar allt ansvar för detta.

Skitbra, pensionsstiftelsen kollar de månatliga inbetalningarna på kontot, Petterkvist sköter hängrännor och VA inom anläggningen och Infrastrukt knallar omkring med SOLA-passet på bangår´n och skriver den årliga hyllmetern av verifikat och bevis till Transportstyrelsen. Alla nöjda!

Övningsuppgift:

Peka ut ägare av järnvägsanläggningen, järnvägsinnehavare och infrastrukturförvaltare!

[Jens]

Man kan väl lätt tänka sig att någon känd branschaktör i Sverige bygger och sedan driftar en tågbanetågfordonsskötaomanläggningen någonstans i landet, men att man sedan av olika skäl vill göra sig av med anläggningen, tex för att frigöra investeringskapital eller för att likviditeten börjar bli darrig. Plötsligt står alltså en utrikisk pensionsstiftelse som ägare till såväl fastighet som byggnad mm.

Den utrikiska pensionsstiftelsen har helt säkert inget intresse av att bygga en organisation i Sverige för att sköta byggnader mm och dessutom hantera några hyllmeter järnvägsspecifik lagstiftning med tillhörande övrigt regelverk. Därför skriver man ett arrendeavtal med Petterkvists Fastighetsförvaltning och viltvård AB. Petterkvists ikläder sig alla åtaganden en fastighetsägare och verksamhetsutövare har gentemot Skatteverk mfl myndigheter, inga konstigheter med det eftersom man ju redan på motsvarande sätt förvaltar flera stora industribyggnader för logistik, kraftproduktion och hönsavel.

Just järnväg har man dock inte stångats med förut, så för allt järnvägsspecifikt tecknar Petterkvists ett totalansvarsavtal med Infrastrukt AB, som övertar allt ansvar för detta.

Skitbra, pensionsstiftelsen kollar de månatliga inbetalningarna på kontot, Petterkvist sköter hängrännor och VA inom anläggningen och Infrastrukt knallar omkring med SOLA-passet på bangår´n och skriver den årliga hyllmetern av verifikat och bevis till Transportstyrelsen. Alla nöjda!

Övningsuppgift:

Peka ut ägare av järnvägsanläggningen, järnvägsinnehavare och infrastrukturförvaltare!

Jag svarar inte på övningsuppgiften men undrar intresserat hur mycket dyrare ett "totalansvarsavtal med Infrastrukt AB" är jämfört med ett vanligt underhållsavtal med Infrastrukt AB?

[Jan Bengtsson]

Man kan väl lätt tänka sig att någon känd branschaktör i Sverige bygger och sedan driftar en tågbanetågfordonsskötaomanläggningen någonstans i landet, men att man sedan av olika skäl vill göra sig av med anläggningen, tex för att frigöra investeringskapital eller för att likviditeten börjar bli darrig. Plötsligt står alltså en utrikisk pensionsstiftelse som ägare till såväl fastighet som byggnad mm.

Den utrikiska pensionsstiftelsen har helt säkert inget intresse av att bygga en organisation i Sverige för att sköta byggnader mm och dessutom hantera några hyllmeter järnvägsspecifik lagstiftning med tillhörande övrigt regelverk. Därför skriver man ett arrendeavtal med Petterkvists Fastighetsförvaltning och viltvård AB. Petterkvists ikläder sig alla åtaganden en fastighetsägare och verksamhetsutövare har gentemot Skatteverk mfl myndigheter, inga konstigheter med det eftersom man ju redan på motsvarande sätt förvaltar flera stora industribyggnader för logistik, kraftproduktion och hönsavel.

Just järnväg har man dock inte stångats med förut, så för allt järnvägsspecifikt tecknar Petterkvists ett totalansvarsavtal med Infrastrukt AB, som övertar allt ansvar för detta.

Skitbra, pensionsstiftelsen kollar de månatliga inbetalningarna på kontot, Petterkvist sköter hängrännor och VA inom anläggningen och Infrastrukt knallar omkring med SOLA-passet på bangår´n och skriver den årliga hyllmetern av verifikat och bevis till Transportstyrelsen. Alla nöjda!

Övningsuppgift:

Peka ut ägare av järnvägsanläggningen, järnvägsinnehavare och infrastrukturförvaltare!

Enkel lösning: Fråga Transportstyrelsen.

[Ulf Broman]

Man kan väl lätt tänka sig att någon känd branschaktör i Sverige bygger och sedan driftar en tågbanetågfordonsskötaomanläggningen någonstans i landet, men att man sedan av olika skäl vill göra sig av med anläggningen, tex för att frigöra investeringskapital eller för att likviditeten börjar bli darrig. Plötsligt står alltså en utrikisk pensionsstiftelse som ägare till såväl fastighet som byggnad mm.

Den utrikiska pensionsstiftelsen har helt säkert inget intresse av att bygga en organisation i Sverige för att sköta byggnader mm och dessutom hantera några hyllmeter järnvägsspecifik lagstiftning med tillhörande övrigt regelverk. Därför skriver man ett arrendeavtal med Petterkvists Fastighetsförvaltning och viltvård AB. Petterkvists ikläder sig alla åtaganden en fastighetsägare och verksamhetsutövare har gentemot Skatteverk mfl myndigheter, inga konstigheter med det eftersom man ju redan på motsvarande sätt förvaltar flera stora industribyggnader för logistik, kraftproduktion och hönsavel.

Just järnväg har man dock inte stångats med förut, så för allt järnvägsspecifikt tecknar Petterkvists ett totalansvarsavtal med Infrastrukt AB, som övertar allt ansvar för detta.

Skitbra, pensionsstiftelsen kollar de månatliga inbetalningarna på kontot, Petterkvist sköter hängrännor och VA inom anläggningen och Infrastrukt knallar omkring med SOLA-passet på bangår´n och skriver den årliga hyllmetern av verifikat och bevis till Transportstyrelsen. Alla nöjda!

Övningsuppgift:

Peka ut ägare av järnvägsanläggningen, järnvägsinnehavare och infrastrukturförvaltare!

På A svarar jag utrikisk pensionsstiftelse,
på B svarar jag Petterkvist
och på C svarar jag Infrastrukt AB.
Vill du ha en lite mindre avancerat men mer verkligt exempel så kan du ju läsa om hur det ser ut med Arlandabanan, t.ex. vem är ägaren, är det staten eller är det det statliga bolaget Arlandabanan Infrastructure AB (AIAB)?

Men det jag egentligen ville säga är:
Ur järnvägsnörds synvinkel så är väl den enda viktiga uppgiften för ägare och/eller innehavare att utse infrastrukturförvaltare?
Och det är därför det i en del nätbeskrivningar inte framgår vem som är ägare eller innehavare, utan det viktigaste är vem som förvaltar.
Detta eftersom jag bortser från t.ex. hängrännor.

[Göran Kannerby]

Vad sorts spårinnehavare är dessa 12 som tydligen har tillstånd (för vad?) utan att vara infrastrukturförvaltare, och samma fråga om de 9 trafikutövarna?

Innehavare av spårväg eller tunnelbana, ska vi gissa på SL, GS, Norrköpings spårvägar, Museispårvägen i Malmköping. Fler?

Möjligen är SL detta 2-3 gånger om beroende på olika anläggningar.