Surrningsöglor i underredet. På bilden kan du se en sådan ögla. Det kräver givetvis också att balken som öglan sitter på håller detta också, så det inte viker sig om öglan blir hårt belastad.
Vagnen surras alltså fast i dessa öglor för att fixeras med färjan. Annars skulle vagnen kunna gunga med sin egen fjädring om fartyget gungar.
Öglorna kan se lite olika ut beroende på vem som tillverkat vagnen. De kan vara som här, ganska runda i formen, medan de ibland kan ha lite kantigare form. Detta saknar betydelse när det gäller funktionen.
Och det finns ingen skillnad på hur dessa ska se ut eller hur de ska sitta beroende på vilken färjeled man väljer. Det som kan hindra en tågfärjevagn att hå på någon annan tågfärjeled är bara att vagnen kanske inte har avtal att rulla till det ställe där den färjeleden skulle finnas. Vagnen på bilden har t ex inte haft avtal att rulla i Italien.
Никлас Быгдестам
Allmänt intresserad av järnvägar. Inriktar mig på Europa. Jag bor i Uppsala
Senast redigerat av Bengt Löfgren den 2021-01-13 klockan 07:39:53.
Åtminstone idag skulle väl knappast någon måla dit eventuella avtal om trafik på vagnarna, och jag undrar om man gjorde det förr, med de statliga järnvägarna.
Dessutom står väl koderna efter ett ankare, dvs man anger väl inte om det är tillåtet att köra i Italien, utan bara om den får användas på en viss tågfärjeled. Men, visst sätter man knappast dit en viss tågfärjeled om vagnen inte alls får användas i det landet.
Men, den jugoslaviska vagnen du visat bild på var ju RIC-märkt och borde väl få rulla i Italien och då är frågan varför inte sträckan till Sicilien satts ut. Slentrian? Alldeles för avlägset? Eller att italienarna (och en del andra också) hade speciella tågfärjeklaffar eller speciella rutiner hur de surrar fast vagnar, som gjort att de inte tillät utländska vagnar (som Bengt Löfgren frågat om)?
Nu har vi gått från vagnar till nattåg till Sverige över diverse krumelurer till märkning av vagnar på färjeleder.