Även Emmabodabanan kan användas som exempel. Karlskrona kommun lovade mycket gods på denna bana och fick Trafikverket att rusta upp banan rejält. Med facit i hand så vet vi att så mycket speciellt mycket gods har det inte rullat på banan.Ursprungligen postat av Henke
Under T21 har det än så länge rullat 4 godståg mellan Emmaboda och Karlskrona. Det innebär att järnvägen har trafikerats i medel med 1 godståg/vecka under T21.
/Axel L
Hur skulle man ha gjort i stället? Jag tycker att det var rätt att upprusta Falun-Grycksbo. Någon sa att de skulle köra, då får man tro på dem.
Man kan ju se det som att när man drar ned på en banas underhåll pga. att ingen för tillfället vill köra där, då lånar man pengar från banan. När någon sedan vill köra, ja, då får man betala tillbaka lånet genom att rusta banan igen.
Själv tycker också jag att Trafikverket borde ha ett uppdrag att ragga trafik till underutnyttjade banor. Att som i fallet Lysekil, bara sitta med armarna i kors och vänta på att tiden ska gå, så att man först ska få upphöra med underhållet och sedan, efter ytterligare en tid, lägga ned och riva upp banan är inte ok tycker jag. Staten borde ha högre ambitioner för sina järnvägar.
Senast redigerat av Daniel Engström den 2021-01-08 klockan 14:11:46.
Jag var där under ( förra? )sommaren. Då fanns det sly på 1.5meter mellan rälerna. Kommer inte ihåg exakt km. Ca 2-5km från Munkedal. Men det var inte farbart med tralla.
Då tycker jag att du ska specificera var motorsåg skulle behövas. Jag har iakttagit att kontaktledningen har "modifierats" vid några övergångar. Men någon större växtlighet har jag inte kunnat se. Så, vänligen, var?
Jag får en misstanke om att Trv höftar till med en gräns på 100 000 ton bara för att kunna neka en upprustning.
Åke jag tycker du ska begära ut Trafikverkets underlag. har de som du skriver inte utrett detta behöver de göra en reeeejäääl pudel.
SDK:s affärsstrategi de in kartong från Grums och stuffar det i container som körs till Göteborgs hamn. Hade varit smartare att stuffa det i Göteborgs hamn.
För att göra en sådan upprustning som man gjorde med Grycksbobanan för en enda användares skull borde man kräva mångårigt avtal vad gäller minimitrafikering eller åtebetalningsskyldighet/skadestånd om trafiken uteblir! Det finns tyvärr inte obegränsade resurser och att du då kan tycka att pengar direkt slängda i sjön är rätt kan jag inte förstå! Denna upprustning borde i stället gjorts på många andra håll där företagen håller vad de lovar och utnyttjar järnvägen!
Man rustade banan för 50 miljoner och sedan trafikerades den som tänkt i 5½ år. Dessförinnan hade banan varit utan trafik i 15 år.
Varför ska det ställas krav på garantier för att rusta en järnväg när motsvarande inte gäller vägar. På vilket sätt främjar det genvägen att ytterligare höja trösklarna för järnvägstransporter?
Jag får en misstanke om att Trv höftar till med en gräns på 100 000 ton bara för att kunna neka en upprustning.Den här kanske? Google hittade den.
https://www.trafikverket.se/TrvSeFil...ys_lysekil.pdf
Samhällsekonomisk analys av nytt transportupplägg Grums – Lysekil – Göteborg
Tolkar jag det rätt att om de kör på alternativ tre så blir upplägget lönsamt och Trafikverket öppnar banan?Den här kanske? Google hittade den.
https://www.trafikverket.se/TrvSeFil...ys_lysekil.pdf
Samhällsekonomisk analys av nytt transportupplägg Grums – Lysekil – Göteborg
Jag blir inte klok på detta.
Vilka tillkommande volymer (ton) tillkommer i Lysekil med importen av containers till Byggmax, och hur stor del av detta avses fraktas vidare på järnväg?
Har jag missat detta ber jag om ursäkt.
Den första delen av tolkningen gör även jag, men därav följer väl inte den andra (att banan öppnas). Däremot att TRV då har anledning att räkna noggrannare för att se hur denna investering står sig mot andra tänkbara.
Tycker förutsättningarna för återupptagen godstrafik verkar betydligt bättre än planerna för persontrafik för några år sen. Vet inte hur man beräknar samhällsnytta och miljöpåverkan, men här har man en elektrifierad bana i malpåse.
När det nu ska satsas miljarder på vägelektrifiering, så borde banan få en chans till nytt liv. Hamnen är ju en djuphamn med goda utvecklingsmöjligheter, kanske var det synd att kommunen nobbade dom kinesiska intressena som
ville investera rätt rejält? Sen avser ju Preemraff satsa på biobränslen, kan generera transporter, kanske rentav med egen spåranslutning. Om banan öppnas bör den trafikeras med ellok, idealet är förstås sådana med lastmilediesel.
men det funkar ju också med en bättre begagnad lokomotor eller mindre diesellok i Lysekil för terminalväxlingen.
Det finns förstås argument både för och mot återupptagen trafik. Men man kommer inte ifrån att Trafikverkets attityd mot de mindre banorna verkar vara stort sett densamma: man blir inte glada om någon vill köra tåg utan verkar tycka att det är väldigt jobbigt. I andra branscher är kundperspektivet A och O, man försöker alltid göra kunden nöjd. Tänk om Trafikverket istället hade sagt: "Oj, vad kul att ni är intresserade av att köra på Lysekilsbanan! Självklart ska vi hjälpa till så snabbt vi kan!".
Västtrafik fick inte lov att fortsätta med sitt försök med persontrafik på Lysekilsbanan det tredje året, då sa Trafikverket nej. Och se på DVVJ för ett par år sedan, då var det först efter en del bråk som man rustade upp banan. Som någon skrev här i tråden, Trafikverket borde ha uppdraget att uppmuntra och tillrättalägga för trafik. Eller åtminstone vara opartiska, nu verkar det ju nästan som man motarbetar tågtrafik ibland. Man kan inte bara skylla på pengar och lönsamhet, VILL man finns det oftast möjlighet att göra något.
Redaktör för järnväg.net - guiden till Sveriges tåg och järnvägar
Jag skulle anta att ett betydligt bättre system för att få till stånd trafik till mindre banor är att man har ett liknande finansieringssystem som USA använde för att få till stånd sitt motorvägsnät där trafikutövaren enbart behöver bidra med 10% av kostnaden (ex. BillerudKorsnäs och Lysekils hamn) och Trafikverket står för resterande 90% av kostnaden.
/Axel L
Om banan öppnas igen kan ju Västtrafik köra persontåg igen, det tillsammans med den nya godstrafiken borde definitivt räcka för att öppna banan tycker jag.
Banan mellan Alvhem och Lilla Edet trafikeras ju regelbundet men väldigt glest. Hur resonerar man där för hålla den farbar?
Persontrafik till Lysekil var uppe på tapeten för några månader sedan: https://www.postvagnen.com/sjk-forum...ler-Oskarshamn
Jag har för mig att slutsatsen var likt det herrolsson skriver i det första inlägget, helt enkelt tar det för långt tid för passagerare med omvägen via Munkedal och befolkningsunderlaget är inte tillräckligt.
Att sätta hoppet till godstrafiken tror jag är mer realistiskt.
I insändaren Därför vill vi inte använda Lysekilsbanan (13/12-2018) beskriver raffinaderichefen varför de inte använder järnväg för transporter till och från raffinaderiet. Enligt insändaren nämns det att en övervägande majoritet av transporterna till och från raffinaderiet sker till sjöss.
/Axel L
Senast redigerat av Axel L den 2021-01-09 klockan 18:49:00.
Alvhem-Lilla Edet trafikeras ju dagligen M-F med ganska omfattande volymer till/från Essity vars stora produkt i Lilla Edet ju är toa och hushållspapper vilket är en stabil marknad oavsett konjunktur....Jag vet inga volymer men ser tågen titt som tätt och då papper och råvaror till detta är tungt kan man lätt tänka sig en daglig volym på 200-300 ton enbart till Essity. Det finns ju också några ytterligare småkunder på banan med några vagnar/vecka!
Behörigheter för att posta
Svara med citat