Järnväg från Malungsfors mot Sälen

[Jonas G]

Fast det bor inte i närheten av tillräckligt med folk längs banan för att det ska vara vettigt att köra reguljär persontrafik, det funkade ju inte ens på banan till Malung och det bor inte direkt mer folk efter Malung. Ska man verkligen satsa alla dessa pengar för att RV66 är hårt trafikerad tor-sön vecka 52-16 och vissa turister tycker det skulle varit trevligt att åka tåg till Sälen när det varken finns lokalt resandeunderlag eller någon större efterfrågan på godstransporter från Sälen?

Anser även att det var helt hål i huvudet att satsa pengar på flygplatsen i Sälen men bara för att man gjort en märklig satsning för att blidka bröderna PEAB och och styret i Malung behöver man inte göra ytterligare en.

Trafiken till Malung fungerade väl inte särskilt bra och det i sig kan väl även förklara att få reste. Kan man inte lita på tågen och inget satsas så reser väl få helt enkelt med.

[Axel L]

Trafiken till Malung fungerade väl inte särskilt bra och det i sig kan väl även förklara att få reste. Kan man inte lita på tågen och inget satsas så reser väl få helt enkelt med.

Det är i allmänhet så med den regionala tågtrafiken är långt ifrån ändamålsenlig. Oftast brukar det vara så få turer så att man måste ha riktigt tur ifall tåget skall bedömas som ett bra alternativ.

/Axel L

[Nordanvinden81]

Fast det bor inte i närheten av tillräckligt med folk längs banan för att det ska vara vettigt att köra reguljär persontrafik, det funkade ju inte ens på banan till Malung och det bor inte direkt mer folk efter Malung. Ska man verkligen satsa alla dessa pengar för att RV66 är hårt trafikerad tor-sön vecka 52-16 och vissa turister tycker det skulle varit trevligt att åka tåg till Sälen när det varken finns lokalt resandeunderlag eller någon större efterfrågan på godstransporter från Sälen?

Anser även att det var helt hål i huvudet att satsa pengar på flygplatsen i Sälen men bara för att man gjort en märklig satsning för att blidka bröderna PEAB och och styret i Malung behöver man inte göra ytterligare en.

De kommer ju inte satsa om de ser att det inte kommer fungera. Så förhoppningsvis gör det en grundlig utredning innan för att inte slänga pengarna i sjön.

[Axel L]

Flygplatsen byggdes med bidrag och hade utrikeslinjer som syfte. Om man med bidrag bygger en järnväg borde inte bekymra, det kan ju alltid köras skogsråvara och gå några rälsbussar. Bygg ut.

Godstrafik längs denna eventuella järnväg är troligtvis starkt beroende av Fiskarhedens sågverks intresse för järnvägstransporter och deras egna transportbehov. Däremot är det mindre rimligt att något annat företag skulle ha ett särskild intresse gällande att transportera gods längs en eventuell järnväg mellan Malung och Sälen.

/Axel L

[Ulf Broman]

De kommer ju inte satsa om de ser att det inte kommer fungera. Så förhoppningsvis gör det en grundlig utredning innan för att inte slänga pengarna i sjön.

Eller är det bortkastade pengar redan att göra en grundlig utredning av en sån förlängning?
De som tagit initiativet är väl kommunen och det är ju inte heller de som skall finansiera bygget, utan det är antagligen staten (om ingen privatperson vill bygga).

[Per Sillén]

Godstrafik längs denna eventuella järnväg är troligtvis starkt beroende av Fiskarhedens sågverks intresse för järnvägstransporter och deras egna transportbehov. Däremot är det mindre rimligt att något annat företag skulle ha ett särskild intresse gällande att transportera gods längs en eventuell järnväg mellan Malung och Sälen.

/Axel L

Om man vågar ta beslutet att återinföra kilometerskatt för tunga vägfordon skulle vi här i Dalarna slippa se så många skogstransporter på landsvägar parallellt med järnvägar. Det avverkas åtskilliga träd per år norr om Malung, så inom det området finns en viss transportefterfrågan.
När det gällde lokalt resande på delen Borlänge-Malung ligger järnvägens hållplatser i många orter dåligt till jämfört med busshållplatserna. Man missar även resandet till Gagnef kommuns huvudort Djurås. Skolan i Mockfjärd ligger långt från järnvägen men nära riksvägen.

[Axel L]

Om man vågar ta beslutet att återinföra kilometerskatt för tunga vägfordon skulle vi här i Dalarna slippa se så många skogstransporter på landsvägar parallellt med järnvägar. Det avverkas åtskilliga träd per år norr om Malung, så inom det området finns en viss transportefterfrågan.
När det gällde lokalt resande på delen Borlänge-Malung ligger järnvägens hållplatser i många orter dåligt till jämfört med busshållplatserna. Man missar även resandet till Gagnef kommuns huvudort Djurås. Skolan i Mockfjärd ligger långt från järnvägen men nära riksvägen.

En annan stor när det gäller att flytta över timmertransporter från väg till järnväg är att transporterna påverkas av ett inverterat last-mile problem där de första kilometrarna är problemet. Detta gäller på grund av att järnvägen har svårigheter att nå de lokala lastplatserna i skogen vilket innebär att en initial lastbilstransport krävs till antingen ett sågverk, pappersbruk eller en annan timmerterminal. Av dessa tre alternativ brukar enbart det sistnämnda alternativet innebära järnvägstransporter.

/Axel L

[Emil G]

Det är i allmänhet så med den regionala tågtrafiken är långt ifrån ändamålsenlig. Oftast brukar det vara så få turer så att man måste ha riktigt tur ifall tåget skall bedömas som ett bra alternativ.

/Axel L

Sen är väl problemet klassiskt för banor i glesbygd, du behöver i många fall köra kompletterande busstrafik parallellt för att järnvägen missar orter eller går på fel ställen och om då resandeunderlaget är skralt redan från början blir det mer rationellt att köra halvfulla bussar än både halvfulla bussar och tåg. Jag säger inte att folk föredrar buss men kapacitetsmässigt är landsvägsbussarna avsevärt mycket mer anpassade till behovet än stora Itinovagnar.

Som sagt tycker jag att det vore trevligt med järnväg till Sälen men jag kan komma på en hel radda med projekt som känns avsevärt mycket mer angelägna.

[Axel L]

Sen är väl problemet klassiskt för banor i glesbygd, du behöver i många fall köra kompletterande busstrafik parallellt för att järnvägen missar orter eller går på fel ställen och om då resandeunderlaget är skralt redan från början blir det mer rationellt att köra halvfulla bussar än både halvfulla bussar och tåg. Jag säger inte att folk föredrar buss men kapacitetsmässigt är landsvägsbussarna avsevärt mycket mer anpassade till behovet än stora Itinovagnar.

Som sagt tycker jag att det vore trevligt med järnväg till Sälen men jag kan komma på en hel radda med projekt som känns avsevärt mycket mer angelägna.

Jag håller helt med om att det finns en lång lista med järnvägsprojekt som har betydligt större betydelse än en järnväg mellan Malung och Sälen. För min del skulle jag bland annat placera en järnväg mellan Kalmar - Mönsterås - Oskarshamn - Västervik högre på en sådan lista än en järnväg mellan Malung och Sälen.

/Axel L

[Ingeville]

Ska man satsa på ett sånt projekt måste man ha speciella chartertåg som man har till åre från olika platser i Sverige. Sen måste det till en annan trafikpolitik där lastbilar betalar lika avgifter för transporter. En annan aspekt är att elbilar i framtiden inte får samma räckvidd om man ska sträckköra. Klimatpolitiken kommer att avgöra en hel del i framtiden. Flygplatsbygget skulle aldrig skett. Vi såg i förra veckan att en massa platser/ städer lägger ner sina, vissa subventionerar sin med upp till 30 miljoner. Vem ska betala Sälens i framtiden? Inte den lilla kommunen när ex Västerås inte gör det.

[Thomas Tydal]

I linjeboken 2004 var banans sth 100 km/h, men det var inte många kilometer som medgav det, däremot 80-90 km/h på huvuddelen.

Sth 70 är såvitt jag förstår relaterat till trafikeringssystem E3, inte primärt spårets standard.

I linjeboken 2012-02-20 infördes E3. I linjeboken 2014-02-24 sänktes hastigheten till 70 km/h. Se linjeboksarkivet från 2011 till i dag: https://test.tydal.nu/

[Göran Kannerby]

I linjeboken 2012-02-20 infördes E3. I linjeboken 2014-02-24 sänktes hastigheten till 70 km/h. Se linjeboksarkivet från 2011 till i dag: https://test.tydal.nu/

Tack för fakta! Fast det säger väl inget alls om orsaken till sänkningen 2014?

[JDS]

I linjeboken 2012-02-20 infördes E3. I linjeboken 2014-02-24 sänktes hastigheten till 70 km/h. Se linjeboksarkivet från 2011 till i dag: https://test.tydal.nu/

Sänkningen av sth hade väl ingenting med E3 att göra utan det var en ambitionssänkning i spårunderhållet, som annonserades i förväg.

[Bobo L]

I linjeboken 2004 var banans sth 100 km/h, men det var inte många kilometer som medgav det, däremot 80-90 km/h på huvuddelen.

Sth 70 är såvitt jag förstår relaterat till trafikeringssystem E3, inte primärt spårets standard.

Utan att sprida skräck eller misstro med anledning av storskredet i Norge för ett par dagar sedan finns det nog likväl anledning att begrunda geotekniska förutsättningar även i Västerdalarna. Troligen är dock inte de skredfarliga historiska förutsättningarna alls desamma som i Gjerdrum (och på olika håll i ffa Västsverige), men också längs de svenska älvarna i inlandet finns skredrisker på olika håll även om den geologiska bildningen är annorlunda.

Sett över hela sträckan till Sälen är det nog inte bara själva spåret ("banöverbyggnaden") som kan vara avgörande. Geologin längs både befintliga och fd järnvägens sträcka torde nog vara en smula huvudvärksdrivande på de sträckor där banan går nära längs med älven.

Statens Geotekniska institut har gjort en översiktlig studie ("arkivborrning" ) över olika delar av Dalarna. Här kan följande bedömningar för Vansbro kommun återges (Malungs kommun ingick inte i utredningen):

Äppelbo

Samhället Äppelbo ligger vid riksväg 71, cirka 12 km väster om Vansbro på ömse sidor längs vattendraget Noret mellan Busjön och Västerdalälven. Jordlagren är uppbyggda av glacial grovsilt och finsand enligt SGU:s digitala jordartskarta 13E SV. Möjligen kan finsilt och lera finnas inlagrat i jordlagren. Stabiliteten för bebyggelsen längs Noret bör utredas.

Näset

Bebyggelsen Näset ligger mellan riksväg 71 och Västerdalälven, cirka 10 km väster om Vansbro. Jordlagren är uppbyggda av älvsediment samt glacial grovsilt och finsand enligt SGU:s digitala jordartskarta 13E SV. Möjligen kan finsilt och lera finnas inlagrat i jordlagren. Stabiliteten för bebyggelsen längs Västerdalälven bör utredas.



https://gis.swedgeo.se/dokument/nks/...nderskrift.pdf

Sök gärna i dokumentet på tex sökorden Banverket resp Vägverket.


För övrigt, är det så här Västerdalsbanan ser ut numera?
https://www.google.com/imgres?imgurl...MygdegUIARDlAQ

Bilden hämtad från denna rapport:
https://docplayer.se/162605592-Samra...show_full_text

[JB]

Sen är väl problemet klassiskt för banor i glesbygd, du behöver i många fall köra kompletterande busstrafik parallellt för att järnvägen missar orter eller går på fel ställen och om då resandeunderlaget är skralt redan från början blir det mer rationellt att köra halvfulla bussar än både halvfulla bussar och tåg. Jag säger inte att folk föredrar buss men kapacitetsmässigt är landsvägsbussarna avsevärt mycket mer anpassade till behovet än stora Itinovagnar.

Det stora problemet med Västerdalsbanan var väl om jag inte minns fel att på grund av spårstandarden var bussen snabbare, så det var inte så konstigt att folk tog den istället för tåget.

[Göran Kannerby]

Sänkningen av sth hade väl ingenting med E3 att göra utan det var en ambitionssänkning i spårunderhållet, som annonserades i förväg.

Källa?

Annars var det ju så att redan innan sänkningen var det sth 70 för stax D. Om det nu var så att de flesta godståg medförde stax D kunde man korta vägskyddens förringningstider om alla rörelser tillämpade sth 70.

[Per Lind]

Några veckor om året finns en jättemarknad - Vasaloppet.
Järnvägen går bara något hundratal meter från startplatsen och med en järnväg till Sälen slipper man massor av bilar och bussar.
-Per

[Göran Kannerby]

Sett över hela sträckan till Sälen är det nog inte bara själva spåret ("banöverbyggnaden") som kan vara avgörande. Geologin längs både befintliga och fd järnvägens sträcka torde nog vara en smula huvudvärksdrivande på de sträckor där banan går nära längs med älven.

Statens Geotekniska institut har gjort en översiktlig studie ("arkivborrning" ) över olika delar av Dalarna. Här kan följande bedömningar för Vansbro kommun återges (Malungs kommun ingick inte i utredningen):

Äppelbo

Samhället Äppelbo ligger vid riksväg 71, cirka 12 km väster om Vansbro på ömse sidor längs vattendraget Noret mellan Busjön och Västerdalälven. Jordlagren är uppbyggda av glacial grovsilt och finsand enligt SGU:s digitala jordartskarta 13E SV. Möjligen kan finsilt och lera finnas inlagrat i jordlagren. Stabiliteten för bebyggelsen längs Noret bör utredas.


Näset

Bebyggelsen Näset ligger mellan riksväg 71 och Västerdalälven, cirka 10 km väster om Vansbro. Jordlagren är uppbyggda av älvsediment samt glacial grovsilt och finsand enligt SGU:s digitala jordartskarta 13E SV. Möjligen kan finsilt och lera finnas inlagrat i jordlagren. Stabiliteten för bebyggelsen längs Västerdalälven bör utredas.


https://gis.swedgeo.se/dokument/nks/...nderskrift.pdf

Men Trafikverket får inte motsvarande "huvudvärk" av alla timmerbilar som passerar på Rv 71?

[JDS]

Källa?

Annars var det ju så att redan innan sänkningen var det sth 70 för stax D. Om det nu var så att de flesta godståg medförde stax D kunde man korta vägskyddens förringningstider om alla rörelser tillämpade sth 70.

Jag är säker på att det finns en tråd i gamla PV där man hittar källan till påståendet.

[Bobo L]

Men Trafikverket får inte motsvarande "huvudvärk" av alla timmerbilar som passerar på Rv 71?

Nä, men de borde nog. Frågan är dock om inte ett långt godståg med stax D (tex 90-tons boggivagnar med timmer) är en större riskkälla till skred än slumpvisa BK1-passager. Jmf stiligt marscherande trupp över bro jämfört med Kompani Vimsfot (dvs mitt kompani vid lumpen på T1 i början av förra årtusendet. Vi var så hopplösa i dressyr-ämnena att vi inte fick följa med och göra högvakten, utan en styrka från grann-regementet vid Linköpings garnison fick göra en andra omgång, vilket gladde vissa av dessa medan andra förargades över klåparna vid Trängen ).

Slumpvisa och ojämna passager av tunga långtradare kan nog i praktiken inte "dra igång" vibrationskänsliga jordmassor medan en lång rad boggivagnar med jämnt återkommande hjul-konfigurationer kanske skulle kunna göra det?