Den 1 mars 1976 träffade jag på B5 5129 på Stockholms central. Vagnen hade som synes annorlunda gaveldörrar på prov.
![]()
Den 1 mars 1976 träffade jag på B5 5129 på Stockholms central. Vagnen hade som synes annorlunda gaveldörrar på prov.
![]()
Hur såg de vanliga gaveldörrarna ut?
De hade enkelskjutdörrar som i stort sett alla svenska vagnar haft. Den här varianten har ju varit betydligt vanligare på kontinenten dock.
Jag vill minnas att dubbeldörrarna var lika tunga att öppna, eftersom de hängde ihop mekaniskt. När man skjöt den ena dörren så öppnades båda. Eller har jag blandat ihop det?
En B5-vagn provades med dubbeldörrar och det var just den här vagnen B5 5129.
Dubbeldörrar är den vanligaste lösningen på vagnar av den här generationen och framåt i Europa. Men i Sverige och Danmark är det enkeldörr av någon anledning. Man skulle kunna tro då att enkeldörrar skulle vara lättare att öppna men de är de in te alls. De är ofta tyngre eftersom det som redan nämnts brukar sitta fjädringar och motvikter som gör att de håller sig stängda även när tåget går genom kurvor. Många gånger är det också dubbeldörrar som är väldigt lätta och där båda öppnas samtidigt om man drar bara i ena dörrhalvan. Man behöver bara dra lite lätt i ena halvan så går5 båda upp mycket lätt. På svenska och danska vagnar får man istället ta i lite mer.
Jag vet inte varför man inte fastnade för detta mer än bara på en vagn. Dessa dörrar var mer lätthanterliga än de vanliga dörrarna minns jag på denna B5-vagn.
Under andra halvan av 1980-talet började B5-vagnar renoveras med bland annat nya stolar i kupéerna osv. Det var när den här vagnen gick igenom denna renovering som, dubbeldörrarna ersattes med enkeldörr på denna vagn.
Utan att veta säkert skulle jag gissa på att detta var ett försök med en typ av dörr som är mycket vanlig, t o m nästan standard på kontinentaleuropeiska vagnar från den tidsepoken. Och de är alltså inte automatiska, så därmed har de sannolikt inget med dåtidens tunnelbanedörrar att göra.
Kanske är det lättheten att öppna som gör att de inte passade här? Hur var det med tätheten? Svensk yrsnö är inte så vanlig söderut.
På svenska vagnar från 1930- och 1940-talen stod dörrarna i princip konstant öppna. Så där om något lär det kommit in snö då det inte ens var en dörr där.
Min erfarenhet av yrsnö på vagnar med dubbeldörrar är att detta inte egentligen kom in mer på dessa än på vagnar med enkeldörrar. Och då tänker jag på vagnar från andra länder som rullat in i Sverige. Dörrarna håller sig normalt stängda, och det är sällan någon springa som gör att det tränger in snö. Min erfarenhet är att det genom gaveldörrarna tycks vara lite hugget som stucket med yrsnö på enkeldörrar eller på bra konstruerade dubbeldörrar.
På tyska TEE-vagnar satt det redan under 1960-talet tryckluft i dessa. Dessa brukade tack vare luften konstant hålla sig stängda. Och när de öppnas så drar man i ett handtag och de öppnas automatiskt.
Dubbeldörrarna har dessutom fördelen att det blir bredare dörröppning. Detta gör att de blir bekvämare.
Men visst, det är möjligt att SJ och DSB i alla fall kan ha motiverat enkeldörrar på vagnar av denna generation för det som du påpekar, även om saken kunde ha lösts om de hade jobbat fram någon som garanterat gjort att de blev täta.
Det kan påpekas att denna B5-vagn är en sent levererad B5-vagn som kom först 1967. Då hade redan en stor serie B5-vagnar redan levererats. Så den troliga anledningen är nog inte varken yrsnö eller om det är lätt eller svårt att öppna. Troligen handlar det istället om att man inte ville investera i en förändring på stora vagnsserier. Det skulle bli dyra utgifter till kanske minimal nytta.