År 1970 var transportarbetet på lastbil i Sverige (tonkilometer) = transportarbetet på järnväg.
I dag är transportarbetet på lastbil ca 1,8 gånger så stort som på järnväg.
Sverige behöver fler lokalgodståg !
År 1970 var transportarbetet på lastbil i Sverige (tonkilometer) = transportarbetet på järnväg.
I dag är transportarbetet på lastbil ca 1,8 gånger så stort som på järnväg.
Sverige behöver fler lokalgodståg !
Tar du bort Malmtrafiken och ståltågen (Tunga tåg) så får du helt andra siffror. Dvs transporter som de 2 transportslagen kan tävla om.Ursprungligen postat av körsbär
Lastbil har 42,6 miljarder tonkilometer
Tåg 22,7 Miljarder tonkilometer.
Godstransporternas längd Det viktigaste att ha med sig:
24 procent av alla godstransporter i Sverige är längre än 10 mil.
Det innebär att det är fler godstransporter som är kortare än 1 mil, än vad som är längre än 10 mil.
Dessutom är det ovanligt med riktigt långa godstransporter, då 6 procent är längre än 30 mil. (det är väl dessa som Tågen kan ta)
Så 2,5 miljarder tonkilometer, skulle järnvägen kunna ta från lastbilar. Men då måste järnvägen vara mycket billigare än lastbilen då
järnvägen inte är lika flexibel och snabb som en lastbil.
Så kontentan är att elvägar inte låter så dumt ändå för miljön.
Senast redigerat av jorgen3 den 2020-10-19 klockan 17:38:12.
I så fall, var skulle man bygga elvägar?
Inne i städer där det är mycket trafik, och många av de korta (< 1 mil) transporterna går? Också för att slippa avgaser? Fast vilka vägar skall man då ta? Bara Essingeleden och tunnlarna runt Stockholm? För på andra gator/vägar är det väl svårt få till elledningar?
Eller på de stora Europa-vägarna? Lättare bygga ute på landet, men är det där den biltrafik rullar som järnvägen inte kan konkurrera med?
Eller för malmtrafiken från Pajala-trakten? Fast där borde man väl då göra järnväg i stället?
Jag har svårt komma på bra ställen, med dina motiveringar, där det blir bra med elvägar, och där inte järnvägen skulle kunna sköta det lika bra (fast redan nu).
Men va det inte så att försöket förlängdes då det gav dåligt utfall.
Det skulle väl vara på större orter, där kan man bygga ut ett elektrifierat nät på huvudgatorna som utgår från järnvägsterminalen, seden får ellastbilana gå på batteri de sista kilometerna till kunden.
Vet inte, jag har bara noterat att försöket i Sandviken är avslutat (och jag tror till och med att jag såg det i somras; jag åker förbi sträckan någon gång per år).
Du får väl googla och läsa och se om du hittar något.
Det kanske finns flera olika upplägg.
Det i Sandviken skriver så här om fordonen
"När lastbilarna kommer körande på vägen fälls en så kallad strömavtagare automatiskt upp från lastbilens tak och laddar elmotorn. Vid inbromsningar går energi tillbaka till systemet. När det inte finns någon el att koppla upp sig mot, drivs bilen av en vanlig dieselmotor, som kan köras på HVO (fossilfri syntetisk diesel). För att göra systemet ännu mer miljövänligt kan man byta ut dieselmotorn mot en bränslecell och vätgastank."
och att tänkbara piloter är
"E20 mellan Örebro och Hallsberg, resp. Väg 73 mellan Nynäshamn och Västerhaninge".
Och i infrastrukturministerns pressmeddelande står bl.a. "Trafikverket får i uppdrag att planera för en utbyggnad av elvägar längs det statliga vägnätet som leder till att utsläppen av växthusgaser från tung vägtrafik på dessa vägar halveras.". Det är förstås så att staten kan inte styra över kommunernas vägar inne i städer.
Så det låter upplagt för långa (tunga?) transporter och där man säkert också vill köra längre sträckor med dieselmotorn, dvs inget tal om batterier och innerstadsdistribution.
De tror inte att det kan finnas problem på vägen och att "det bara är att bygga" små kärnkraftverk överallt mer el behövs och att allt detta är möjligt utan skattepengar medan järnväg och all annan energiproduktion är ineffektivt och behöver skattepengar. Omvända världen mot Tyskland t ex.
Då kan det ju lika gärna köras med vanlig lastbil som tankas med biogas eller för all del vanlig diesel eller LNG, vem bryr sig, det viktiga är att det är pålitligt och att lastbilarna håller trafikregler och arbetstidsregler. Men investeringarna kan göras i nya godsjärnvägar istället för att hänga upp elledningar i gatunäten. Alla statliga fonder som vill vara etiska och miljövänliga kan ju straffsälja sina innehav i Volvo och Scania så behöver man inte tråna efter just deras avkastning mer.
Diesel och LNG är ju fossila bränslen, i en framtid när man kommer att behöva nå negativa co2 utsläpp lär man aldrig acceptera att bränna aldrig så lite fossila bränslen. Mängden biodrivmedel som planeten kan producera är begränsad, jag tänker att man i första hand kommer att vilja använda dem inom jordbruket.
Vid en spänning på 750V. får man väl bara 375V från en ledare till jord. Osannolikt att en människa skulle få kontakt med två nedfallna ledare samtidigt. 375 volt torde vara tämligen ofarligt, med tanke på att både skosulornas gummi och vägens asfalt är bra isolatorer.
Finns väl skor och skor, och sedan kan det ha regnat. Mitt golv är antagligen en hyfsad isolator, men jag vill helst undvika att peka i mina eluttag med en sticknål, även om det är bara 230 V.
I spårvägsnäten i Stockholm och Göteborg har kontaktledningen vid många tillfällen varit nedriven, men jag känner inte till något dödsfall.
Järnvägar är en helt annat sak. Redan vid den elektriska provdriften vid SJ år 1906, inträffade ett dödsfall.
År 1964 tog SVELAST (ägt av SJ) över mycket gods som lokalgodstågen tidigare transporterade. Vet någon hur många ton och tonkilometer ?
Om det nu förhåller sig så att som du skriver "vägens asfalt är bra isolator".
Var finns då återledaren?
Man kan inte använda en räl som återledare så har man två strömavtagare.
En av dem ligger förmodligen på noll potential och är återledare, den andra på + 750V nominellt.
Som du säger kan man kanske även ha en ledare - 375V och en ledare +375V, säkerhetsavståndet bara är ca 15 cm.
Men -375V resp +375V i förhållande till vad om nolledare saknas?
Blev lite nyfiken på min siffra "Så 2,5 miljarder tonkilometer, skulle järnvägen kunna ta från lastbilar".
Om jag räknat rätt här. Ett tåg som har 1000 ton nyttolast och kör 100 mil. Det är 2500 tåg för att få till 2,5 milj tonkilometer.
eller 7 tåg per dygn.
Stockholm-Luleå (över Ånge) är 114 mil. Så kanske då 6 tåg mer på denna sträcka per dag(3+3).
för att ta över denna trafik. Kan det stämma
Fågelvägen är det 72 mil och över bottnia banan 106 mil
Senast redigerat av jorgen3 den 2020-10-20 klockan 10:26:42.
Jag har redan länkat till en beskrivning av proven i Sandviken (länk igen) och där ser man på bild tydligt 2 strömavtagare och 2 kontaktledningar.
Sen vet jag inte (som jag också påpekat) om det finns alternativa lösningar
Med gummihjul är det alltid (minst) två kontaktledningar, men frågan är deras respektive spänning mot jord.
Nja timret dvs massavirke och sågtimmer är så pass tungt så att det med hur massa- och sågverks-industrin har centraliserats blir många mil på väg.
Det svåra problemet för järnvägen är de färdiga produktern.
En enkörare med E-behörigheter och som äger ett 24 meter ekipage kan tävla om många laster sågat timmer.
Senast redigerat av stefan skoglund den 2020-10-20 klockan 20:31:08.
Regeringen och Tomas Eneroth har tillsatt en elekrtrifieringskommission bestående av företrädare för näringsliv och regioner. Bland annat är Volvo, Scania, Stena Line ,EON, Region Skåne ,Region Västerbotten m.fl representerade men inte någon representant för de transportslag som sedan länge utför huvuddelen av sina uppdrag fossilfritt https://www.regeringen.se/regeringen...rifieras/el-1/ Tala om dålig och enögd infrastrukturminister.......
Behörigheter för att posta
