Vid en åktur genom Kvicksund noterade jag att det på brosignalerna för klaffbron (tvåskens fristående försignaler som målats helsvarta och fått andra färgfilter) sitter en extra, tredje lampa: i nederkant på den runda bakgrundsskärmen har man satt fast en lokalställarlåda. Den lilla gula lådan saknar knappar, men har kvar sin lanternin.
Vet någon vad detta är till för? Är det en form av backlampa för det vita skenet?
Att man använder en helt vanlig signal (ingen skillnad på försignal och huvudsignal) är ganska vanligt. Vad man sätter upp för skärm och vad den innehåller för linser gör ju att signalen sen får visst ändamål. På brosignal krävs ju inga vita eller reflekterande fält, så en vanlig svart skärm kan användas. Vanligast är ju att man använder samma format som försignal.Ursprungligen postat av Anders_W
Den extra lampan är en slags "backlampa", som tillåter tkl att medge passage av signalen/bro om ordinarie vita sken är svart, men denna lampa lyser. Lampan talar om att samtliga beroenden i bron fungerar som de ska och passage kan tillåtas. Det betyder att det fel som finns, troligen bara är lampfel.
Denna konstruktion är egentligen inte något nytt, t.ex så sattes motsvarande upp på Norsholmbron i samband med att nuvarande bron byggdes, i mitten på 1990-talet (ev. fanns den redan på den gamla brons brosignaler). När signalen kom till på Kvicksundsbron kan jag inte säga, men har för mej jag sett detta under alla år jag kört där, men kan ju minnas fel.
Tramtrain - Bildgalleri
En järnvägsanställd har alltid fel ! - Gammalt PV-ordspråk...
Bilder från Norsholm:
https://jvgfoto.se/signaler/skydd-av...nan/brosignal/
Haha, se där ja. De där små lamporna har ju jag monterat. Länge sedan nu (ca 25år), men de verkar ju leva än...
Tramtrain - Bildgalleri
En järnvägsanställd har alltid fel ! - Gammalt PV-ordspråk...
Uppdatering: Det har visat sig att lanterninerna är reserver för vita lyktan i själva brosignalen.
F.ö. kan man på Kvicksunds norra brosignal tydligt se att den är gjord av en försignal; den svarta färgen flagnar så att man ser försignalmålningen därunder.
Målning... Det är ju reflexmateriel.
Det kan ju vara så att man haft brist nån gång och gjort lite egentillverkning.
Dax att byta igen alltså. Hoppas du felanmält.
Tramtrain - Bildgalleri
En järnvägsanställd har alltid fel ! - Gammalt PV-ordspråk...
Bild från juli 2018.
https://www.google.se/maps/@59.45340...2!8i6656?hl=sv
Nja, nästan, så här står det i trafikreglerna (TTJ), modul 3 Signaler - Gemensamma bestämmelser, pkt 3.1 Släckt, felaktig eller otydlig brosignal:
"Om en brosignal är släckt eller visar en otydlig eller felaktig signalbild ska det jämställas med att den visar ”stopp”.
Undantag: Brosignaler kan ha en reservlampa som tänds vid fel på den ordinarie signallampan. Reservlampan visar vitt sken och är placerad på bakgrundsskärmen, omedelbart under den ordinarie ljusöppningen. När reservlampan lyser ska det jämställas med att brosignalen visar ”passera”."
Föraren får alltså passera en brosignal med tänd reservlampa utan att ha fått medgivande till det från tågklareraren.
Uppgift om reservlampa på brosignal och om dess betydelse/funktion infördes 1987 i trafikreglerna (säo). Brosignalen som sådan togs in i säo 1977; dessförinnan användes stopplyktor vid rörliga broar. Från 1996 fanns det uppgift i säo om att en brosignal kunde ha två ljusöppningar (dessförinnan endast en ljusöppning för vitt eller rött sken, enligt säo, men troligen sattes det upp brosignaler med två ljusöppningar redan tidigare under 1990-talet ).
/up
Senast redigerat av Ulf Pålsson den 2020-01-03 klockan 15:30:59.
Precis så. Idag är de vita fälten än mer synbara.
Brosignalen var ju i början identisk med en V-signal med en ljusöppning. Så Oom jag får gissa så kan man ju efter några år insett en viss olägenhet med detta eftersom en brosignal i huvudsak tillbringar sin tid med att visa "klart", till skillnad från en V-signal.
Det röda färgfiltret dras ju upp av en elektromagnet, och denna fick antagligen en begränsad livslängd om den var dragen hela tiden, så färgfiltret trillade ner och följaktligen resulterade i "stopp" i onödan. Så då blev det två riktiga lampor istället.
Det fanns också brosignaler med fiberoptik, liknande de moderna tablåsignalerna, de hade två lampor, den ena med rött färgfilter som via optofiber lös genom en gemenam ljusöppning.
Senast redigerat av Daniel Engström den 2020-01-04 klockan 11:24:50.
De första brosignalerna hade bara en ljusöppning, men de var utrustade med fiberoptik enligt vad Daniel Engström beskriver. Vad jag vet har Yaken inte rätt i sin gissning om att det har funnits brosignaler med samma teknik som i V-signaler.
En trolig utveckling är enligt min uppfattning denna: Man ville för brosignalen först skapa en signalinrättning med bara en ljusöppning som kunde visa rött eller vitt sken, men insåg att V-signalens teknik inte skulle fungera väl, bl.a. av de skäl som Yaken nämner. Lösningen med fiberoptik togs fram och implementerades. Men den lösningen var dyr, och man kom så småningom fram till att det var billigare och lika bra tekniskt och signalbeskedsmässigt med en signalinrättning med två ljusöppningar.
Jag känner inte till varför man på flera håll har valt en cirkelrund bakgrundsskärm, som på en fristående försignal; det borde ju ha gått lika bra med en bakgrundsskärm som en huvudljussignal (fast förstås utan vit reflexkant men kompletterad med skylten med rörlig-bro-symbol). På något håll har jag sett en brosignal med "liggande" bakgrundsskärm där de två ljusöppningarna är placerade vågrätt.
/up
Senast redigerat av Ulf Pålsson den 2020-01-04 klockan 13:51:44.
Hm, hade inte Danviksbron sådana? Vill minnas att den hade det och att de gick sönder rätt ofta. Ca 2013 byttes det till lysdiodsignaler av samma typ som numera är rätt vanlig som V-signal.
Tack. jag kände inte till att det fanns en alternativ lösning med fiberoptik men det var intressant att få veta.
Två bilder från Danviksbron 2012 styrker detta:
Signallyktan till vänster om spåret, som antagligen har blinkande sken eftersom den är släckt på ena bilden, kanske i första hand är till för att stoppa bussar?
Det känns lite konstigt att man satsade på fiberoptik för att få "strålkastarsignalfunktionalitet" (alltså som en signal med elektromekanisk färgväxlare och endast en ljusöppning) just för brosignaler, där ju den lösning som finns i Kvicksund borde fungera lika bra. Fiberoptiksignaler brukar utanför Sverige oftast användas där det är ont om plats och inte möjligt att få bra synlighet för alla skenen om signalen skall ha två eller tre ljusöppningar. Brosignalerna med fiberoptik (i varje fall vissa av dem) har för övrigt levererats av RACO - Railway Accessories Company i Minneapolis.
Bra bilder där...
Vad gäller Danviksbron, så har ju den aldrig varit i statens spårnät, så där har andra hjärnor och konstruktörer bestämt vad som skulle användas. På statens spår blir det ju ofta lika, även om olika lösningar förekommer/förekommit.
Varför man under en period använde sig av dessa fiberoptiska signaler döljs nog i lite dunkel. Som jag minns det, när vi monterade dessa vid Norsholmsbron (vill minas det var någonstans runt 1979-80), dvs på SJ-tiden. Minns jag rätt, så tyckte väl någon i hierarkin att brosignaler var lämpligt att testa dessa amerikanska signaler av ny konstruktion. Lamporna var rena projektorlampor och snuskigt dyra. Med tiden visa det sig också att brinntiden på lamporna var sämre än utlovat. Detta hade säkert kunnat lösas på något vis, men det skedde inte. Istället fick vi åka dit och byta lampor då och då. Trots allt rätt nära Norrköping, där vi höll till med signalunderhållet. Vet att lagerhållningen på dessa lampor fick ökas från, först en, till fem. Detta för att lamorna för vitt sken, som lyste mest, hade en tendens att gå sönder nästan samtidigt. Kan också nämna att fiberoptiken var hela 10 cm lång, en från var lampa. Enligt mitt förmenande en helt oduglig signal, men så blev de ju aldrig särskilt långlivat, ca 15 år i Norsholm.
Tramtrain - Bildgalleri
En järnvägsanställd har alltid fel ! - Gammalt PV-ordspråk...
Menar du V-signaler generellt som samtliga vägsignaler kring en plankorning eller den signal som officiellt heter V-signal och som visar signal för järnvägen? För det jag kallar V-signaler är det skralt av med LED, snarare är det bedrövligt skick på större delen av våra V-signaler! Skitiga, svaga, felriktade och krångel. Borde varit LED sen lång tid tillbaka (eller helt bortbyggda vägar)
Ursäkta, jag var otydlig. Jag menar V-signalen mot järnvägen och inget annat. På Roslagsbanan, Saltsjöbanan och Lidingöbanan är numera de flesta V-signalerna LED-signaler som syns alldeles utmärkt.Menar du V-signaler generellt som samtliga vägsignaler kring en plankorning eller den signal som officiellt heter V-signal och som visar signal för järnvägen? För det jag kallar V-signaler är det skralt av med LED, snarare är det bedrövligt skick på större delen av våra V-signaler! Skitiga, svaga, felriktade och krångel. Borde varit LED sen lång tid tillbaka (eller helt bortbyggda vägar)
Aha! Ja för på stora järnvägen har jag inte sett en enda och jag rör mig ju över ett rätt stort område i min tågkörning. Förvånats över en möjligen två V-signaler som lyst ovanligt starkt (eller normalt ?!?) men var minns jag inte mer än att det inte är inom pendelområdet i Stockholm.
De förekommer åtminstone på sidospår till stora järnvägen, bl a i Södertälje och Norrköping
Svara med citat
