Det första baslägret upprättades i Odense. Jag är en stor beundrare av Odense BC (Banegård Center).

OBC med letbanen.
Stationsbyggnaden med servicebutiker, biograf och matställen har byggts tvärsöver bangården med rulltrappor ned emot och upp ifrån samtliga perrongen. Ganska ovanligt, men mycket praktiskt.
Vi bestämde oss för att ta en tur till Esbjerg. Dit går direkttåg en gång i timmen. Säckstation givetvis. Utanför ligger ju Nordsjön.
Tåg till Niebūhl från Esbjerg.
Tanken var att luncha i Esbjerg och återvända till Odense som vi kommit. Men upprymda av det sköna vädret och den mycket behagliga framresan valde vi att ta rälsbuss norrut mot Skjer, byta mot Herning och sedan mot Vejle fvb Odense. Tåget var skyltat Skjer men strax före ankomsten dit uppgavs i högtaleriet att tåget skulle fortsätta till Århus. Obevandrad som jag är i dansk järnvägsgeografi steg jag lugnt av för att invänta mitt byte till Herning. Ve och fasa! På stationens elektrontavla framgick att tåget mot Århus om två minuter skulle passera Herning. Vild rusning tillbaka till rälsbussen från Esbjerg som nu plötsligt var skyltad "Herning". Jodå, vi hann.
I Herning blev det snabbt byte till lyntog direkt till Köpenhamn. Inget byte I Vejle alltså, som reseplaneraren hade angett. Bekvämt inrättade i ett IC 3-tåg beredde vi oss på en komfortabel resa tillbaka till Odense.
Vi kom inte längre på denna ERTMS-bana än till någonstans mellan Jylling och Vejle Sygehus. Oförklarligt stopp i sju åtta minuter och så kom en förklaring. Jag tolkade det som att vi förväntades möta ett tåg på ett mötesspår som vi passerat och vi behövde backa 50 meter. Ut från förarbeten kom föraren som skyndade till den bakre förarhytten i motorvagnståget. Tiden gick och inget hände. Så kom föraren tillbaka och in i hytten igen. Hon (och hennes ledsagare instruktör) hade glömt ta med mobilen för kontakt med fjärren!
Vi backade 100 meter till en blågul blocktavla, det mötande tåget kom och vi fortsatte framåt i krypfart ca 500 m till nästa blocktavla. Där blev det full fart mot Vejle.
Jag som trodde att ERTMS var idiotsäkert. Vad hade hänt i fjärren? Vad vet jag som vanlig enkel tågluffare.
Åter i Odense tog jag en uppfriskande returresa de knappa fem milen till Svendborg i sydligaste änden på Fyn. Tänk på denna bibana upprätthålls trafik två ggr i timmen på fasta klockslag. Operatör Arriva som på flera andra "RKTM"-banor i dessa landsdelar.
OBC med letbanen.
Stationsbyggnaden med servicebutiker, biograf och matställen har byggts tvärsöver bangården med rulltrappor ned emot och upp ifrån samtliga perrongen. Ganska ovanligt, men mycket praktiskt.
Vi bestämde oss för att ta en tur till Esbjerg. Dit går direkttåg en gång i timmen. Säckstation givetvis. Utanför ligger ju Nordsjön.
Tanken var att luncha i Esbjerg och återvända till Odense som vi kommit. Men upprymda av det sköna vädret och den mycket behagliga framresan valde vi att ta rälsbuss norrut mot Skjer, byta mot Herning och sedan mot Vejle fvb Odense. Tåget var skyltat Skjer men strax före ankomsten dit uppgavs i högtaleriet att tåget skulle fortsätta till Århus. Obevandrad som jag är i dansk järnvägsgeografi steg jag lugnt av för att invänta mitt byte till Herning. Ve och fasa! På stationens elektrontavla framgick att tåget mot Århus om två minuter skulle passera Herning. Vild rusning tillbaka till rälsbussen från Esbjerg som nu plötsligt var skyltad "Herning". Jodå, vi hann.
I Herning blev det snabbt byte till lyntog direkt till Köpenhamn. Inget byte I Vejle alltså, som reseplaneraren hade angett. Bekvämt inrättade i ett IC 3-tåg beredde vi oss på en komfortabel resa tillbaka till Odense.
Vi kom inte längre på denna ERTMS-bana än till någonstans mellan Jylling och Vejle Sygehus. Oförklarligt stopp i sju åtta minuter och så kom en förklaring. Jag tolkade det som att vi förväntades möta ett tåg på ett mötesspår som vi passerat och vi behövde backa 50 meter. Ut från förarbeten kom föraren som skyndade till den bakre förarhytten i motorvagnståget. Tiden gick och inget hände. Så kom föraren tillbaka och in i hytten igen. Hon (och hennes ledsagare instruktör) hade glömt ta med mobilen för kontakt med fjärren!
Vi backade 100 meter till en blågul blocktavla, det mötande tåget kom och vi fortsatte framåt i krypfart ca 500 m till nästa blocktavla. Där blev det full fart mot Vejle.
Jag som trodde att ERTMS var idiotsäkert. Vad hade hänt i fjärren? Vad vet jag som vanlig enkel tågluffare.
Åter i Odense tog jag en uppfriskande returresa de knappa fem milen till Svendborg i sydligaste änden på Fyn. Tänk på denna bibana upprätthålls trafik två ggr i timmen på fasta klockslag. Operatör Arriva som på flera andra "RKTM"-banor i dessa landsdelar.
Kommentar