Svenska Järnvägsklubben

SJK Postvagnen - Arkiv 2008-2018

Åter till forumets huvudsida
Öppna tråden


Ute på långresa - Del 27, mycket diesel och containrar i 2 våningar (Reseberättelser)

av Till @, onsdagen 31 januari 2018, 01:15:48
redigerad av Till, onsdagen 31 januari 2018, 01:53:38

Hej!

[image]

2017-05-10, dag 64 (jag räknar hela 9 maj som dag 63, även om den varade i 40 timmar för mig p g a flyget österut över datumsgränsen...)

Då hade jag kommit till Los Angeles med 8 timmar jetlag i kroppen. Så jag försov frukosten på hotellet med god marginal, men sedan var det att dags att ge mig ut och beskåda staden.
Jag kämpade mig upp till Griffith Observatory på 346 m över havet och kollade på utsikten. Men jag upptäckte inga tåg så långt ögat nådde... Vad skulle man upp hit och se? Någon som förstår vad alla turister gjorde här? ;-)
[image]

Kollektivtrafiken i Los Angeles är tämligen blygsam för en stad på runt 4 miljoner invånare (och dubbelt så många till i metropolregionen). På järnvägen går diesellokdragna pendeltåg "Metrolink" på 6 linjer till omgivningen.
[image]
[image]

Större turtäthet har metrolinjerna, 2 av dem är "riktig" metro och 4 mer som snabbspårväg, snarlik Tvärbanan, här Gold Line vid hållplatsen Chinatown.
[image]

Expo Line går till Santa Monica vid kusten.
[image]
[image]

Huvudstationen Los Angeles Union Station nattetid. Här avgår alla fjärrtåg, Metrolink- och tre av metrolinjerna.
[image]

Här köpte jag också detta fina tågluffarkort, USA Rail Pass. Det enda som inte är så fint för att vara tågluffarkort är villkoren, för det gäller inte för obegränsat resande under giltighetstiden, utan endast för ett visst antal segment - och med det avses enkelresor utan byte. På Acela-Express, det snabbaste tåget på Northeast Corridor längs östkusten, gäller det inte alls. För sovvagnar måste man förstås betala extra.
[image]

2017-05-11, dag 65
Dagen innan hade det varit obefintligt utbyte av godståg, områdena jag hade kollat var rejält stängslade. Men längs godsbanan österut mot San Bernardino hade jag mer tur. Här går det bara godståg, pendeltågen går på en parallell sydligare bana.
Där stod ett mäktigt tvåvånings-containertåg av Union Pacific på banan österut och blockerade flera plankorsningar. Jag hade inget hopp att hinna fram till de fyra loken innan det skulle köra vidare, men det gjorde jag! Inte bara det, när det började röra på sig cyklade jag ifrån det och hann se det längre fram igen.
[image]
[image]
[image]

Men det började bli dags att cykla tillbaka till Union Station för min första resa med mitt USA Rail Pass. Stationen har en trevlig innergård och en fantastisk atmosfär i banhallen.
[image]
[image]
[image]

Amtraks utbud av långtgående fjärrtåg i Los Angeles är ganska blygsamt. Dagligen går Southwest Chief till Las Vegas - Chicago och Coast Starlight till San José – Seattle längs västkusten. Tre gånger i veckan går Sunset Limited till Houston - New Orleans och Texas Eagle till Dallas - Chicago, fast det är samma tåg från Los Angeles som delas i San Antonio.
Dessutom kör Amtrak regionaltåg "Surfliner" främst San Diego - Los Angeles, delvis vidare till Santa Barbara och enstaka avgångar ända till San Luis, ungefär halvvägs till San Francisco.
[image]

Jag hade valt att ta Coast Starlight till Oakland, nära San Francisco, som här växlas in till perrongen. Den går dagtid till Oakland, och fortsätter sedan över natt till Seattle. Lastprofilen av Amtraks Superliner-tvåvåningsvagnar är enorm!
[image]
[image]
[image]
[image]

Banan följer delvis stillahavskusten, men slingrar sig också en hel del uppför bergen en bit inåt landet, särskilt strax norr om San Luis.
[image]
[image]
[image]

Vid stationen Salinas har en gammal Southern Pacific-vagn fått ett andra liv som välkommens-centrum för besökare till näraliggande Monterrey.
[image]

Amtrak angör faktiskt inte San Francisco – det ligger på fel sida av San Francisco-bukten och är återvändsgränd för tåg. Man kan byta till Caltrain-pendeltåg i San José eller till Amtraks anslutande buss i Oakland, mitt emot nordöst om San Francisco på andra sidan bukten.
Men jag åkte med tunnelbanan BART (Bay Area Rapid Transport) till San Francisco, den angör dock inte järnvägsstationen i Oakland. BART har den för Nordamerika väldigt ovanliga spårbredden på 1676 mm, som inte finns kvar någon annanstans i USA, fast den förekom en hel del på 1800-talet.
Kan det bero på den våldsamma förkylningen jag hade hunnit få i det här läget att jag glömde att ens ta en enda bild av BART?
_________________________________________
Del 26, korsa Stilla havet genom fusk (Flygresan Tokyo - Los Angeles, se där för länkar till inläggen 19 till 25)
Del 18, nu blir det paketresa! (Kina/Nordkorea, se där för länkar till inlägg 10 till 17)
Del 9, snart ny spårbredd igen! (Kina/Vietnam, se där för länkar till inlägg 1 till 8)

Forumet är stängt för nya inlägg
  2078 visningar

Hela tråden:

 

Postvagnen har 6190 registrerade användare som har gjort 1165810 inlägg i 105592 trådar. Just nu är vi 0 inloggade och 3 gäster (totalt 3).
Kontakta
powered by my little forum